Långloppscupen

Långloppscupen
Vinst på Ränneslättsturen

onsdag 28 december 2016

År 2016

En liten sammanfattning av säsongen!!

Totalt sett så är jag supernöjd med säsongen. Körde 7 av loppen i långloppscupen och stod på pallen i 6 av dem, varav 1 vinst :) Det enda som gnager lite är SM i långlopp i Ånnaboda då kroppen gav upp efter ca en mil... Det känns helt okej att vara missnöjd med ett lopp om det inte var så att det just var ett SM!! Fick dock dra ner på tävlandet i slutet av säsongen för att kroppen skulle hålla ihop för de sista viktiga tävlingarna som återstod. Körde även en del XCO lopp under säsongen, varav SM var ett av de tuffaste utmaningarna som jag känner att jag klarade riktigt bra :) Under semestern körde jag 2 etapplopp, ett i Polen, Beskidy MTB Tropy. Där jag slutade på en andraplats totalt :) Sedan ett i Österrike, Bike Four Peaks. Där hade jag inget med toppenstriden att göra.


I år har jag kört på en BMC teamelit 01 storlek XS, första cykeln som riktigt passat mig i storlek. Den har verkligen hjälpt mig att utveckla min teknik. Softtailen har även varit till stor hjälp under långloppen och etapploppen. Har även haft stor glädje av mina superlätta och styva Stans Valor kolfiberhjul. Alla teamets sponsorer har varit med och stöttat och underlättat säsongen, stort tack till er.


Jag tror även att flytten från stan till Genarp har gynnat min cykling enormt mycket. Att bo granne med skogen har sina fördelar, speciellt för tekniken och den har jag utvecklat mycket det gångna året :) Vilket även har lät till bättre självförtroende och mod på cykeln!

Foto: Daniel Östvall. X-cup Orup, Höör.

I somras blev det bestämt att jag skulle opereras i höften, för att försöka förbättra min rörlighet samt att försöka bli av med de värsta smärtorna. Jag har haft problem med min höft i många år, det hela började redan i 20-års åldern med begynnande artros. Ja, jag vet att man brukar vara lite äldre när man drar på sig den åkomman... men i mitt fall är det pga ärftlighet. Jag opererades i början av November, operationen blev väldigt lyckad. Dock betyder det att nästa års tävlingssäsong är ganska oviss, ev kommer jag att kunna tävla i slutet av säsongen om innan så är det bara bonus :) Kommer förhoppningsvis att vara tillbaka på cykeln för träning i vår/sommar. Rehabträning är nu min nya träningsform för ett tag framöver. Jag ser detta som en investering i framtiden och det kommer många säsonger framöver. Samtidigt känns det lite vemodigt men tror även att det kommer att ge cyklingen mycket så är taggad att komma tillbaka så fort som möjligt!


Nästa år är det nytt team på gång... mer info kommer nästa år :) Ses 2017!!!

tisdag 27 september 2016

Västgötaloppet, långloppscupen #9 Finalen!!

Så var det dax för det sista loppet i långloppscupen för i år... Västgötaloppet i Ulricehamn. Det är väl även sista tävlingen för min del denna säsongen. Arrangörerna har jobbat mycket på banan inför årets lopp och det utlovades mycket mer stig... förra året var ett riktigt grusvägsrally men dock en hel del höjdmeter. I år är banan 78 km och innehåller 1100-1200 höjdmeter. Jag kom upp dagen innan pga att vi damer startade kl 10.15 med egen damstart... verkligen kul :) Tycker det är superbra när arrangörerna ger oss damer möjlighet att köra vårt eget lopp även om det innebär mycket solokörning.

Koppen har ju inte varit riktigt på topp den senaste tiden och jag har verkligen försökt att göra det bäst av det för att kunna prestera så bra som möjligt ända in i slutet av säsongen... Jag värmde upp ordentligt innan starten med tanke på att den börjar med en lång backe... Det var en liten damskara som radade upp sig i startfållan innan starten. Var ganska förvånad att det var så mycket folk på plats för att titta :) Kände mig ganska avslappnad inför starten... Visste att jag skulle behöva slå Jennie Stenerhag om jag ens skulle ha chans att vinna totalen och den chansen var ju rätt liten men allt kan hända...

foto: Linus Eriksson

Starten gick... vi började klättra, jag la mig i ett rimligt tempo, vet att höften gärna börjar krångla om jag trycker på för mycket uppför. Ungefär i mitten av backen släpper jag en lucka till Jennie... inte värt att bränna sig så här tidigt.


foto: Henrik Öijer

Efter ca 5-6 km börjar dom släppa bakifrån och resten av loppet blir en solokörning... skymtar Jennie framför mig vid något tillfälle men får tidrapporteringar att lucka bara växer och växer... har lite sämre koll bak men har inte sett någon och fick en tidrapportering ganska tidigt i loppet ät de var ca 1 min bakom... Ser verkligen till att disponera loppet efter vad kroppen går för. Arrangörerna har verkligen gjort ett helt underbart arbete med banan som är både kuperad och har många fina stigpartier... Underhållande körning från start till mål!! Många hejarrop längs banan som piggar upp :) Går i mål som 2a ca 6 min efter Jennie, hon kör verkligen i en liga för sig!! Det innebär att jag även slutar som 2a i totalen i långloppscupen :)


foto: Alex Lapajne

Jag har verkligen haft en superbra säsong :) Mina BMC-cyklar har funkat ypperligt!! Vill tacka alla våra sponsorer för en fin support under säsongen. Tyvärr kommer vårt team att läggas ner till nästa år pga att en av våra stora sponsorer kommer att avsluta sin verksamhet men vi i teamet har haft ett fantastiskt år och kommer att kunna se tillbaka på året med glädje :)  Nu väntar lite välbehövlig vila och senare i höst en operation av höften. Mina förhoppningar är att vara tillbaka någon gång nästa säsong men rehab-träningen får gå i första hand... Uppdatering kommer!!

tisdag 13 september 2016

SM i långlopp... som blev ett fiasko!

Så var det dax för SM i långlopp... och det var med blandade känslor!! Jag gillar ju långlopp och Bergslagsloppet i Ånnabåda innehöll ca 1100 höjdmeter på ca 76 km vilket brukar passa mig bra. Nu vet jag ju att kroppen inte levererar på samma nivå som innan på säsongen... höft och rygg haverera lite för jämnan. Sedan har jag även ett tufft lopp i benen från föregående helg då jag körde Bockstensturen. Jag har i och för sig haft ett stort fokus på långloppscupen i år men det är klart att man vill leverera på ett SM men det krockade lite i år. vi tar det från början...

Vi kom till Örebro i lördagskväll, sov på hotell för att sedan bege oss till Ånnaboda efter frukost. vi damer hade fått en egen damstart 45 min innan herrarna vilket är riktigt KUL :) Tyvärr var det väldigt få anmälda, 8 st i Delit, 3 i D40 och endast 2 st som kom till start i D30... Lite tråkigt att fler inte tar chansen att köra när vi får egen start!! Värmde upp lite innan och det kändes okej... det var ett starkt startfält men allt kan hända under ett lopp. Loppet startade med en ordentlig startbacke på 2 km och jag tänkte på förhand att här kommer jag ganska snabbt att känna hur kroppen funkar...  Starten gick Åsa och Jenny satte av i ett ordentligt tempo och det var ingen av oss andra som riktigt var sugen på att ens testa att försöka gå med... jag la mig på Nellies hjul och vi tuggade oss upp i ganska behagligt tempo vilket kändes bra. Jag, Nellie och Angelika kom över krönet tillsammans...




Första flacka partiet vi kom ut på efter backen kände jag direkt att det började krampa runt höften och ryggslutet... försökte förtränga det och köra på men redan efter ca en mil så kände jag att kraften ner i benen bara försvann och jag fick släppa klungan. Jag hoppades på att det skulle släppa efter ett tag så jag kunde trampa på ordentligt igen men så blev tyvärr inte fallet... utan istället blev det bara värre och värre efter alla backarna. Fick dock trevligt sällskap stora delarna av loppet av Karin som vann D40 och Erika som vann D30... Rullade över mållinjen besviken och ganska trött på att ha en kropp som havererar lite då och då, vilket gör att man lätt tappar lusten!! Men men... nu får jag bara hem och försöka återhämta mig och få ordning på kroppen så gott det går till avslutningen i långloppscupen om två veckor. Ett stort GRATTIS till alla grymma CKX:are som tog många fina placeringar på SM!!



lördag 10 september 2016

Bockstensture, långloppscupen #8

Har inte tävlat på 3 veckor så det var med lite nervositet jag satt i bilen på väg upp till Varberg för att köra Bockstensturen. Efter senaste loppet i cupen så kände jag att det var dax att ta en liten paus i tävlandet och försöka rehabträna min höft lite och vända på den nedåtgående trenden inför slutklämmen på säsongen.

När vi väl var på plats plockade ur cyklarna från bilen och rullade bort till startområdet där mina föräldrar hade sin husbil, mamma hade varit snäll och hämtat ut våra startnummer så det behövde vi inte tänka på.det blåste ganska kraftigt och jag visste att vi skulle få medvind ut till skogen för att sedan få motvind på vägen tillbaka... det är väl ca 10 km körning i det öppna ut till skogen. Skönt att det inte regnade i alla fall som ifjor, för då var det en riktigt lerfest i 100 km!! Hade en känsla av att det skulle gå galet snabbt att ut så det var bara att försöka hänga på så gott det går... Vi hade inte fått någon egen damstart i detta loppet, lite synd för det är så kul :)

Starten gick och ja... det gick undan. Jag kände att jag nog gick lite för hårt men tänkte att jag tar en chansning och hoppas att håller hela vägen. Jennie försvinner iväg med klungan före, jag och Angelica låg tillsammans hela vägen ut till skogen. Efter ca en timmes körning gjorde Angelica ett ryck precis innan ett singel track avsnitt som jag inte var riktigt med på... och benen var lite sliriga efter den lite för hård öppningen. Försökte köra på och tänkte att jag tar henne på slutet :) Mittenpartiet av loppet kände jag dock att jag tappar lite tryck och var lite trött samtidigt börjar det regna... underlaget blir blött och lerigt. Höften börjar strejka lite men det funkar ändå ganska hyfsat... krigar på bäst jag kunde. När det var ca 2-3 mil kvar säger en tjej vid spåret att tjejen som ligger före inte är så långt fram vilket ger mig lite extra energi, precis vad jag behövde!




Sista milen in till mål är det ordentlig motvind och kantvind... kommer ifatt ett gäng herrar som lägger sig på mitt hjul... dom är inte alls intresserade av att hjälpa till att dra så det var bara till att trampa på. Väl inne i lä igen så drar dom ifrån mig... hmmm!!!! Jaja... det är därför jag gillar damstarter :) Rullar över mållinjen som tredje dam, glad att det är över och ganska nöjd med min prestation! Hade gärna velat knipa andraplatsen med tanke på poängen till totalen. jag leder fortfarande men det är inte med många poäng så det finns inga marginaler till sista loppet!!




Nu är siktet inställt på långlopps SM i Örebro till helgen... Wish me luck!!  


måndag 8 augusti 2016

Finnmarksturen, långloppscupen #7

Åkte upp till Ludvika i lördags för att köra Finnmarksturen på söndagen... väl upp i Ludvika så ser vi att det är festival. Nere på gatan utanför vårt hotellfönster står ett tält där det spelas livemusik, jättetrevligt om man inte ska upp tidigt och cykla dagen efter ;) Vaknade på söndagsmorgon och kände mig trött och energilös var inte alls sugen på att köra lopp... vilken tur att jag gjorde det i alla fall :) Min höft har bråkat en del på sistone och jag har fått äta en del smärtstillande för att stå ut... Så jag var inte så säker på formen heller!!

Värmde upp ganska lätt... kändes ganska okej. Visste att de skulle komma en del backar i loppet så då skulle kroppen få bekänna färg på riktigt. Vi damer i tävlingsklass hade fått egen damstart, 30 min innan resten av fältet skulle släppas. Jag gillar verkligen egen damstart och 30 min är riktigt bra så stort tack till arrangörerna. Starten gick... blev ganska skapligt tempo men ingen som riktigt var sugen och gå upp och dra på ordentligt förrän i första backen då triggades tempot upp och fältet sprack upp.


Starten :)

Jag tappade tyvärr täten redan då... dom var fyra stycken som gick iväg och vi var ett par som försökte täppa den men den gick aldrig. Vi i andraklunga såg att kvartetten framför oss började spricka upp och ganska snabbt hade vi hämtat in två av åkarna... så helt plötsligt var vi fem stycken i den jagande gruppen och vi fightades om en tredjeplats. Helt plötsligt började hornen växa och motivationen  komma krypande. Vi fick med jämna mellanrum tidrapporteringar om hur långt vi hade upp till tätduon men även hur det såg ut bakom oss, tack för det Ulf, otroligt skön info att få under loppets gång. Är inte bortskämd med det i vanliga fall men det underlättar verkligen :) Vår grupp sprack upp och mot slutet var vi tre, jag, Nellie och Ivanda. Jag tror att vi alla var lite osäkra på var vi hade varandra vilket bara ökade spänningen i loppet. Sista halvan av loppet består av fem backar... där den femte och sista nog är värst. Vi gick in i den backen tillsammans men det var jag och Nellie som gick över samtidigt, vet inte riktigt var Ivanda släppte... Då var vi två kvar... Inte så ofta jag har varit i denna situationen att köra om en pallplats och samtidigt ta taktiska beslut inför en kommande spurt och dessutom vet jag att Nellie är superstark... Ni kan tro att hjärncellerna fick jobba på högvarv och alla som har kört ett långlopp vet ju hur mycket energi man sparar till dom, hjärncellerna alltså ;) Nellie gjorde ett försök att bli kvitt mig ca 2 km innan mål men jag lyckades bita mig fast... Var inte riktigt beredd på den stöten... Kommer inte riktigt ihåg var jag gick om men helt plötsligt låg jag först på väg in mot stadion där målgången var, usch vad dumt detta blev då tänkte jag... alla vet ju att det är bäst att ligga på hjul om man ska vinna en spurt... tänkte att jag får prova att dra ganska tidigt så kanske Nellie inte riktigt hinner vara med på noterna, så precis när vi svänger ner på upploppet så sticker jag, känner att hon är med mig hela vägen men hon kommer inte riktigt om så jag kniper tredjeplatsen! Jäkligt skön känsla men samtidigt lite tråkigt när det är en klubbkamrat... men vi krigade på jäkligt bra båda två och jag drog det längsta strået den här gången :) Min BMC teamelit 01 fungerade utmärkt och softtalien fick verkligen jobba på stigpartierna. Stan`s Valorhjul rullade riktigt snabbt på de lättåkta grusvägarna.     



Spurten :)

Pallen ;)

Nu återstår det två deltävlingar i långloppscupen och med helgens poäng går jag upp i ledning i totalen... men den är långt ifrån säker men det är kul så länge det varar ;) Nu ska jag försöka hitta ny energi och kurera min höft på bästa sätt inför nästa långlopp som är Bockstensturen om ett par veckor. På återseende!!

onsdag 27 juli 2016

Engelbrektsturen, långloppscupen #6

Så begav vi oss till Norberg för att köra Engelbrektsturen som är 6e deltävlingen i långloppscupen. Det är ett snabbåkt lopp med hög snitthastighet och det skulle bli soligt och varmt. Så spåren var snustorra. Helen skulle vara där men inte köra så hon var snäll och langade till mig :) Vi i damerelit hade fått egen damstart, 10 min innan resten av fältet skulle släppas. Jag gillar verkligen det, dock är nog 10 min lite lite...


Förväntansfull inför start


Egen damstart :)

Det var ett starkt startfält i damelit klassen, nog det tuffaste denna säsongen. Har känt mig lite trött och matt de senaste veckorna och formen har dalat lite smått men tyckte ändå att det skulle bli kul att köra. Starten gick och det blev lite avvaktande körning... det är det som är kul med egna damstarter... ingen vill riktigt ligga och dra i ett rasande tempo och inga herrar som sköter farthållningen utan damerna kör sitt eget race och positionerar sig till att börja med i alla fall. Så jag hängde med ganska bra i början... sen när vi kom in mot bakarna så kände jag direkt att kroppen inte riktigt ville leverera. Vi var nog ca 7 st som fått en liten lucka ner mot resten av fältet, låg och slirade lite i svansen och fick kämpa för att täppa till luckor som skapades... Efter ca 20 km kom första elitherrarna ifatt, dom var två stycken. Det var på bred grusväg så dom hade inget problem att passera. Det jag inte var beredd på var att damerna skulle haka på... f-n tänkte jag detta kommer jag inte orka men trampade på och lyckades bita i sista hjulet på tåget... men när vi gick in på stig tappade jag dom, jag var helt enkelt för trött. Hinner nog bara köra 1 km när jag ser stora delar av damklungan stå stilla lite längre fram och hör sedan någon ligga nedför en bro i ett dike brevid stigen, hon klagar sig över fruktansvärda smärtor och jag känner direkt att det inte är läge att cykla vidare utan hoppar av och går ner till henne... hon säger att hon har ont i sin nacke och axel jag försöker lägger hennes huvud så rakt som möjligt och håller alla mina tummar för att det inte är någon fraktur...motorcrossföraren kommer till platsen och säger att vi bör cykla iväg och att hon tar över till ambulansen kommer... jag kommer iväg sist från platsen och precis då kommer tjejerna som låg bakom ifatt. Efter en stund kommer hela herrfältet ifatt och det blir omkörningar till höger och vänster. Det är nackdelen när vi bara startar 5-10 min före. Ser Åsa framför mig ca 50 m men orkar inte tappa till luckan. Har Jessica och Ivanda på hjul... Känner mig verkligen trött och slirig... Efter ca halva loppet är vi ifatt Åsa men bara för en kort stund men orkar inte hålla hjul...


Kul med damstart!

Tycker det är konstigt att Alex inte kommer ifatt och börjar fundera på vad som kan ha hänt. Blir lite orolig för det har varit många olyckor längs banan... hoppades att det bara berode på en punktering!! Vi cyklar om en tjej på sista milen... det var jag och två tjejer till som skulle göra upp om 5e-7e till plats... visste att jag inte hade några större reserver till en spurt men skulle försöka så gott jag kunde. spurten kom och det slutade med en 6e plats!! Direkt efter målgång ser jag Alex och han hade vurpat och slagit upp knäet ordentligt... så vi satte oss direkt i bilen och körde till akuten, där blev han röntgad, sydd och fick en stelkrampsspruta. Tråkigt för han låg topp-3 när det hände :( Tur vi hinner få lite återhämtning inför nästa långlopp som är om två veckor. Jag bestämde mig under loppet att jag ska ta en liten paus nu och försöka vända trenden... för idag var det inget kul!! På återseende :)

söndag 17 juli 2016

MTB SM XCO i Värnam

XCO är ju kanske inte min starkaste sida men jag har blivit betydligt mycket bättre och utvecklat mina tekniska kunskaper. Vilket har lett till att jag tycker det är mycket roligare  med utmanande terräng och det kan man verkligen säga att SM-banan bjöd på i år. Det var mycket hopp och dropp, inte många ställe man kunde vila på... om ens något!! Jag hade tränat på banan vid två tillfälle innan och hade relativt bra koll på den. Det som nog gnagde mest var att jag visste att Jenny Rissved skulle köra och risken att bli varvad av henne var inte helt osannolik! Hon verkar ju vara i en grym form för tillfället :) Men jag har hela tiden tänkt att jag ska köra mitt race så länge det håller... blir jag varvad så blir jag. 

Jag åkte upp dagen innan och kollade på alla grymma cykelkompisar som körde på fredagen!! Speciellt en som utmärkte sig var Helen som tog SM-guld i D40, grymt kört! Jag langade till Alex som körde i hårda H40 fältet, de cyklade i tuffa förhållande. Började med sol för att sedan övergå i spöregn. 



Själv startade jag på lördagen kl 13... Uppvärmningen kändes ok! Körde första delen av av banan och rekade en del svårigheter för sista gången innan start. Kändes bra!! Va lite nervös... Banan hade torkat upp fint från gårdagens rotblöta. Jag fick en dålig start och gick in på stig som sista person. Vi var 8 startande i DamElit. Vi skulle köra 5 varv på den 6 km långa banan. Jag avancerade under första delen av banan och låg på en 5 plats när vi kom till den tuffaste backen på banan, liftgatan som är ett stravasegment. Började trampa på, kände att jag blev ganska stum i benen, blev lite förvånad... i slutet av backen låg jag helt plötsligt sist i fältet igen. Jag tänkte "backar är jag ju bra på" eller??? Jaja... dom andra är tydligen bättre! Tog sedan in igen på de som låg före... blev en kamp om 5e, 6e och 7e platsen. Fy alltså... 5 varv på den banan tog ut sin rätt. På 4e varvet var jag ganska slirig och började göra små misstag här och där. Blev superglad när jag in för varvning sista gången och kom på att jag inte skulle bli varvad, det var en liten seger i sig :) Men visste att jag inte hade några stora marginaler till de som låg bakom så det gick inte att slappna av... Var trött och sliten sista varvet men klarade att hålla 5e platsen med blotta 10 sek. Supergald och nöjd över min prestation!! Hörde många hejarrop längs banan som verkligen peppade och gjorde det hela lite lättare :) Det tackar jag för!! Min cykel funkade utmärkt och det underlättar verkligen när man slipper strul med materialet. Tror att softtailen gjorde resan mycket behagligare än en HT hade gjort. 



Så här i efterhand när man kan analysera loppet lite lättare med all data så ser jag att det faktiskt gick ganska långsamt i backen... när jag var och träna på banan körde jag backer 30 sek snabbare, backen är bara 100 m lång men snittlutningen är 11%. Min bästa tid är 46 sek och i lör var min bästa tid 1.15... Så det var med all rätt jag blev förvånad ;) Nu ställer jag in siktet mot Engelbrektsturen i Norberg till helgen. Åter dax att jag lite långloppspoäng!!


onsdag 13 juli 2016

Mörksuggejakten, långloppscupen #5


Det var med lite blandade känslor som jag stod på startlinjen på Mörksuggejakt i Rättvik, förra året slutade ju inte så bra!! Jaja... nytt år, nya tag och ett backdäck med bättre grepp ;) Banan är väldigt snabbåkt och med tanke på det fina vädret de senaste dagarna skulle den vara snustorr. Som tur var ville snälla Caroline langa några flaskor längs banan vilket kändes skönt en varm dag som denna! 




Starten gick genom Rättvik med masterbil efter ett par km släpper bilen oss i botten av backen Vidablick som är ca 1,5 km lång och med en snittlutning på 7 %. Jag kände redan i början av backen att det blev jobbigt med andningen... brukar få det tufft när loppen börjar med backar! Kommer backen mitt i loppet är det inget problem... Jaja, tappade mycket tid i backen. Körde om en tjej precis i slutet av backen och fick reda på efteråt att hon hade brutit. Tog ett par km efter backen innan kroppen började svara normalt igen. Det är ganska frustrerande när det blir så här i starten.




Jag hittade en del bra klungor att köra med längs vägen men körde ändå stora delar solo... vilket inte är så lyckat på denna typen av bana. Körde om ytterligare en tjej... låg nu två. Fick en tidrapportering längs banan att jag låg 4 min efter Angelika som ledde loppet. 4 min är lång tid men allt kan hända. Hade helt glömt att banan faktiskt vara lite stökig och små slagig med en del rött och sand så benen fick ge sig till känna! Hjälpte ju inte att jag pumpat i lite extra luft i däcken för att det skulle rulla bra ;) Jag tyckte ändå att jag lyckades trycka på bra hela vägen in mot mål. Passerade mållinjen som 2a dam!! Nöjd och glad speciellt med tanke på hur det kändes i starten. Mindre nöjd med att jag var 10 min efter Angelika i mål... Hon körde verkligen starkt efter det att jag hade fått tidsrapporteringen!! 




Till helgen är det dax för SM i XCO i Värnamo. Har varit och kört banan, riktigt fin med en del utmaningar i form av dropp och hopp. Blir tufft motstånd av b la Jenny Rissved och Alexandra Engen... :) Vi får väl se hur många varv jag får köra!!

fredag 8 juli 2016

Ränneslättsturen, långloppscupen #4

Jaaa... jag vann :) Så jäkla nöjd och glad!!! Men vi tar det från början...



Så var det dax att bege sig till Eksjö och Ränneslättsturen. Ett 78 km långt lopp som är väldigt stigrikt för att vara ett långlopp. Underbar bana, jag gillar verkligen den. Jag var riktigt peppad innan i veckan för att köra! Lite komiskt var att jag skulle rulla igång benen lite lätt på lördagen... det hade regnat och var lite slirigt i skogen men jag valde en lättrullad runda men det hjälpte tydligen inte, utan jag vurpade!! Smart dagen innan tävling... Ryggen och nacken fick sig en ordentlig törn och jag som precis hade fått den tillfixad hos min sjukgymnast! Jaja bara att hoppas på det bästa... När jag vaknade kände jag mig lite stel och öm men jag tyckte det släppte under resan till Eksjö på morgonen vilket var väldigt skönt!

Vi damer som körde i elitklass skulle få en egen start 5 min innan resten av tävlingsfältet. Jag tycker det är superkul med separat damstart... hade kanske önskat mer än 5 min men man kan tydligen inte få allt ;) Starten gick... blev lite avvaktande körning till och från och när vi väl kom in på stig fick jag en lite lucka... sedan kom herreliten och oj vad fort det gick... dom bara swisha förbi och det blev lite trångt på sina ställe! Det blev svårt att ha koll på var de andra damerna låg och hur långt efter de var... vid första posteringen såg jag att de bara låg en lite bit efter. Där körde jag lite fel och körde istället in i tekniskzon tog ett par sekunder innan jag kom på det... kom ut på spåret tillsammans med damen som låg 2a. Trampade på och vände mig inte om utan hade bara siktet inställt på ett håll, mot mål, kände mig stark!!! Blev en annorlunda upplevelse på detta loppet för det kom hela tiden snabba herrar bakifrån och jag hade aldrig koll på om det var en dam som kom ifatt eller inte... så det blev stresskörning hela vägen. Tog båda spurtpriserna vilket kändes riktigt skönt, kändes som små segrar i det stora hela :) Det är ett lågnt stigparti på mitten av loppet, jätteroligt, flowigt och samtidigt tekniskt med A- och B-linjer. Började känna mig lite stum i benen efter det partiet... tänkte bara hoppas dom håller... benen alltså :) När det var fem km kvar så kom kom krampkänningar i hö lår i en nedförkörning, det hoppade och ryckte i musklerna, ajaj nejnej... trampa trampa och försöka ignorera smärtan.


Andra spurtpriset :)
Snart i mål, ser lite sliten ut :)

Tänkte hela tiden att nu kommer dom ifatt mig!! Det var först när jag kom in på målområdet och jag såg Alex och han säger till mig, det är lugnt Sandra du har ingen bakom dig... så skönt det var att höra det. Efter det var jag bara glad, superglad, jag hade lyckat med mitt mål att försvara min vinst från i fjor :) Så jävla skönt!!! Det som också är väldigt kul att Eksjö ligger nära Skåne och det gör att det är många klubbkompisar och andra man känner som är och kör loppet så det blev mycket trevligt snack efter loppet :) Dessutom många fina placeringar för många av dem, tror nästan det fanns en CKXare på varje prispall, nästan i alla fall!!


Väldigt glad :)

Vet inte riktigt hur jag ska hinna ladda om till nästa helgs Mörksuggejakt i Rättvik... men ska göra mitt bästa :) Vi ses!!

onsdag 29 juni 2016

X-cup # 4 Vallåsen Bike Park

Vallåsen stod som värd för fjärde delloppet av X-cup. Vi brukar missa detta loppet pga semester men i år var vi hemma :) Jag kände redan innan att det skulle bli tufft med tanke på att jag körde four peaks för en vecka sedan och jag trodde inte att benen och kroppen skulle hinna återhämta sig... men skulle ge det en chans!! Banan bestod i princip av en lång klättring på ca 130 höjdmeter för att sedan rulla ner :) Körde ett uppvärmningsvarv... va lite spänd på vad jag skulle tycka om DH segmentet men det kändes kul... hade gärna övat ett par gånger till för att kunna släppa på ytterligare.




Starten gick... det blev ganska trångt redan på grusvägspartiet så jag hade lite svårt att ta mig fram. Låg på en andra plats men kunde se Nellie 50 meter fram... In på andra varvet började kroppen kännas ganska sliten men trampade på så gott jag kunde. Ser i efterhand att det är här jag tappar ordentligt, speciellt i klättringen. DH gick riktigt bra för att bara kört igenom den en gång innan racet... så det är jag ganska nöjd med :) Höll min 2a plats in i mål men hade nog kunnat gett Nellie en match om kroppen varit lite mer i stöt! 






Full koncentration :)


Nu ska jag försöka återhämta mig på bästa sätt inför Ränneslättsturen i Eksjö nästa helg. Har ju en seger därifrån i fjor att försvara... vilket kan bli tufft :)

söndag 19 juni 2016

Bike Four Peaks, etapp 4

Så var det då dax för den 4 och sista etappen... Jag hade sovit ganska dåligt... legat och grubblat en del på sista DH segmentet som var 7 km långt och dalade 1000 höjdmeter!!! Jag tappade ju ganska mycket på etapp 3 och den var inte hälften så lång... Ja och sedan gjorde jag det dumma att kolla på ett youtub-klipp... inget bra om man vill sova gott ;) Etappen för dagen var 49 km och ca 2000 höjdmeter och banprofilen såg ut så här:




Starten gick och det blev ganska ryckig körning till det att masterbilen släppte oss i botten av första backen, benen kändes sjuk sega och jag tänkte hur ska det här sluta... men sedan när klättringen började så kom benen igång bra. Vädret var också mycket trevligt sol och nästan klarblå himmel! Ja, känslan var bra det vara bara ett orosmoment... DH men det lyckades jag förtränga ganska bra :) Var faktiskt förvånad att jag hade så mycket krut i benen. Detta etapploppet har jag inte haft en enda dag som jag totalt havererat utan jag har pulsat bra och benen har varit ganska likvärdiga alla dagarna... Kan ev. bero på att etapperna har varit förhållandevis ganska korta om man jämför med tex Beskidy och klättringarna har gått på snällare underlag än Beskidy. Hade ingen aning om hur jag låg till på dagens etapp det enda jag tänkte på var att plocka tid i klättringarna. Och... så kom vi till slut till det där avslutande DH segmentet på 7 km och en fallhöjd på 1000 meter som jag hade oroat mig för som faktiskt gick över förväntan... lite komiskt och väldigt typiskt mig :) Den var till och med riktigt rolig emellanåt. I torrt före hade den varit riktigt underhållande hela vägen tror jag. Blev bara passerad av 2 damer denna dag... lite framsteg tycker jag! Kom i mål på en 9e plats och slutade totalt på en 8e plats av ca 50 damer, vilket jag är ganska nöjd med!! Så det blev ett bra avslut på semestern... 





En lite sammanfattning av Bike Four Peaks: Otroligt fin natur med spektakulära vyer. Bra arrangemang. Jag tycker tyvärr att det är för mycket grusväg och något för korta etapper. Dock är det inte ett otekniskt lopp med tanke på DH sektionerna som finns med. Men hade önskat mer single track avsnitt båda uppför och utför.

Nu beger vi oss hemåt för att börja ladda inför fortsättningen av säsongen (och ev. jobba;)) på hemmaplan :) Närmst på schemat är X-cup nästa helg som går på Vallåsen som är en bike park a la DH... lite kul faktiskt. Vi får se om benen och resten av kroppen har återhämtat sig till dess.

fredag 17 juni 2016

Bike Four Peaks, etapp 3

Dagens etapp gick i Kirchberg som ligger ca 45 min bilfärd därifrån vi bor... så fick gå upp lite tidigare idag. Skönt, dom hade lovat fint väder idag hela dagen :) När vi väl närmade oss så började det regna och sedan regnade det mer och mer... nej nej nej... dom delade till och med ut regnpnchos när vi rullade in i fållan (skippade uppvärmningen idag) Det var inte särskilt varmt heller och då befann vi oss nere i dalen... det var inte särskilt varmt uppe på toppen heller!



Dagens profilkarta ca 2100 höjdmeter på ca 50 km (46 km) ni förstår längre fram...



Arrangörerna bestämde att släppa alla fållor samtidigt annars brukar det vara 3 min emellan... det märktes för det blev väldigt hetsigt och folk körde om till höger och vänster. Det var även vägarbete ut ur staden så det blev ingen bra start alls. När vi väl släpptes av masterbilen vid backen så var det väldigt trångt det tog ett tag innan man kunde trampa på i sin egen takt. Trampade förbi ett par tjejer i första backen såg ett par framför mig som försvann i första DH avsnittet som jag sedan trampa förbi i den långa uppförsbacken... Det jag visste var att jag skulle behöva ha en enorm marginal för att inte bli ifatt körd på den avslutande DH sträckan. Det var ganska kul för i sista stigningen låg vi fyra stycken damer ihop. Tyvärr missbedömde jag det platta partiet innan stigningen och gick på alldeles för hårt... vilket gjorde mig ganska stum i sista stigningen och jag plockade definitivt inga bonussekunder(minuter) till DH partiet. Arrangörerna hade även valt att plocka bort sista biten på platten in till mål pga vägbygget... tappade 3 placeringar i dag på den avslutande DH sektionen och slutade på en 10e plats... surt sa räven :( Dock klarade jag att behålla min 7e plats i totalen. Sista etappen imorgon... kan man gå en DH kurs i drömmarna ;)  


Bike Four Peaks, etapp 2

Kändes ändå ganska okej när jag vaknade i morse även när vi rullade till starten som var i Saalfelden som låg en bit bort, tog ca 15-20 min att rulla dit så det blev en lagom uppvärmning... Vädret var lite småmulet men dom hade lovat bra väder under dagen. Dagens etapp skulle vara en av de tuffaste med ca 2200 höjdmeter på 48 km...



Starten gick och vi rullade ut ur stan med masterbil som först släppte oss vid första backen... Provade idag att gå på något tyngre växlar för jag upplevde som att jag fick bättre hållning på cykeln och skonade ryggen och höften lite. Och det hjälpte absolut men mina ben var inte lika glada började känna av krampen med ca en mil kvar då vi körde på väldigt rotig och teknisk single track som dessutom var lerig och väldigt hal på sina ställe. Lyckades i alla fall trampa bort krampkänningen just då... Men i slutet när vi kom in på DH sektionen då var det kört!!! Två DH åkare stannade och frågade om jag var okej, dom trodde nog att jag minst hade brutit en arm som jag vrålade  :) Har inte haft kramp på väldigt länge men jag tror jag körde något för tungt idag... ska INTE göra det imorgon. Blev som vanligt passerad av ett par tjejer i DH partiet men tog mig i mål på en 8e plats vilket kändes bra och jag var nöjd över lag!! Måste definitivt träna mer DH... det som också ställer till det är att det ligger i slutet av etappen när man är som tröttast och att det är så långa sektioner som 10-15 min. Ligger nu 7a i totalen så det är bara att trampa på trots att motivationen tryter emellanåt :) Bjuder på en härlig bild från cykeltvätten!!



onsdag 15 juni 2016

Bike Four Peaks, Etapp 1




Så var det dax för start i etapploppet Bike four peaks i Österrike! Vi rullade ner till starten i Leogang där första etappen startade. Kände mig inte helt ladda och i form för detta etapplopp. Har haft problem med höften och ryggen sedan Beskidy och är stel och stram. Jaja bara att köra och se hur det går. Till råga på allt har det typ regnat hela natten och nu på morgonen men som tur var slutade det precis innan vi rullade :) Skönt att slippa stå i startfållan och vänta helt genomblöt. Dagens etapp skall så här på förhand vara den snällaste vilket känns helt ok idag i alla fall :) Nästan 59 km och ca 1850 höjdmeter. Känns på förhand ganska lugnt när man har kört Beskidy nyligen. Profilkartan ser ut så här:


Starten gick och det tog tid innan jag tyckte kroppen vaknade ordentligt. Fick känningar i rygg och höft ganska tidigt i startbacken. Trampade på efter bästa förmåga. Efter ca 17 km kom första DH och shit vad stel och odynamsik jag var... tappade helt motivationen efter den nerfarten. Tankarna som snurrade var varför ska jag jobba som en dåre i backarna om jag ändå sabbar det i utförskörningarna, jäkla bra pep talk det där, not!! Jaja som tur är jag ganska tjurig  av mig och fortsatt trampa... Har nog lite att jobba på på den mentala biten. Körde ihop med ett par tjejer men hade ingen koll på hur jag låg till. Slutet av etappen var platt och jag och en annan kille turades om att dra och det kändes som det fanns lite krut i benen trots allt :) Kom i mål som 9:e tjej av totalt 48 st så inte helt fy skam. Blev faktiskt lite förvånad...



Dax för återhämtning inför morgondagens etapp... den ska tydligen vara lite tuffare... Så nu mat, kompressionstights och benen i högläge :)


tisdag 14 juni 2016

Semester :)

Nu börjar semestern lida mot sitt slut tyvärr... Efter Polen åkte vi till Kroatien närmre bestämt till Rovinj. En jättefin stad. Jag var ganska sliten efter Beskidy men vi körde ett par lugna distanspass och fick se underbara vyer och natur, två av dagarna tog vi bilen och körde till lite mer bergiga område.






Efter ett par dagar i Rovinj begav vi oss till Slovenien och Idrija underbara Idrija :) Hit åker vi varje år och det har en speciell plats i mitt hjärta!! Tyvärr regnade det en del under vår vistelse här och det gör terrängen lite småfarlig... Ska väl inte skryta med att min kropp hade återhämtat sig än heller, höften och ryggen var stelt och stramt så jag kände mig inte riktigt säker i de branta DH partierna. Men njöt ändå mycket av att vara tillbaka, det är verkligen semester när vi är här. Massor av god mat och massor av goda tårtor och andra mumsiga bakverk :)  







Efter Slovenien så bar det av till Leogang i Österrike, där vi nu skall ta oss an ytterligare ett etapplopp, Bike Four Peaks. Första etappen är imorgon så  WISH ME LUCK för det känns inte riktigt som jag är i form och återhämtad för detta... regnar gör det också bara för att krydda till det hela lite ;) Återkommer med racerapport!!


tisdag 31 maj 2016

Beskidy MTB Trophy, etapp 4

Så var det dax för sista etappen... med lite blandade känslor! Jag vet att jag gick lite för hårt på gårdagens etapp. Dagens utmaningar var 3000 höjdmeter på 71 km. Det är en sjukt tuff avslutningen på etapploppet!!



Min plan var att gå ut lite lugnare för att inte bränna allt krutet i början av etappen och lite för att känna på kroppen efter gårdagens etapp... Benen kändes ganska okej faktiskt men i första nerförskörningen kände jag att jag var ganska sliten i överkroppen och hade dålig ork att parera cykeln hela tiden. Försökte bara tugga på och komma in i ett jämnt tempo... efter ca 3 mil kom tjejen som låg efter mig ifatt och min första tanke var jag orkar inte... men det vara bara att öka tempot för att försöka få henne till att släppa. Tog en stund men jag visste att hon var snabbare än mig i down hill avsnitten så det gällde att få en ordentlig lucka... hon låg i och för sig 20 min efter mig i totalen men jag var inte så sugen på att släppa min 2a plats i etappen. Som tur var slapp jag se henne något mer denna dag :) Mot slutet av etappen började det regna och underlaget blev än lerigare än vad det var innan vilket benen inte riktigt hade kraft till... Sista biten blev verkligen ett jobb för pannbenet!! Väldigt glad när jag passerade mållinjen nog allra mest för att nu var det över... sedan kom glädjen att jag hade fixat en 2a plats totalt :) Fick ihop ca 21,5 timme i sadeln på 4 dagar... 286,5 km och 11550 höjdmeter... det känns i benen om jag säger så. Tre stycken 2a platser och en 4e plats!! 


Vill verkligen rekommendera Beskidy MTB Trophy till alla som vill testa ett grymt etapplopp! Det är väldigt bra arrangerat och varje lopp är otroligt utmanande på alla plan... mycket single track vilket inte är helt självklart på etapploppen. Finns även en kortare distans som är tuff och utmanande. Banorna går på blandat underlag och vädret påverkar svårighetsgraden betydligt... Hoppas på att kunna återkomma nästa år igen :) Till dess får jag slipa på down hill skillsen för där tappar jag mycket jämfört med mina konkurrenter ;) Nu ska vi fara vidare på semester till Kroatien, Slovenien och Österrike. Vi avslutar semestern med ytterligare ett etapplopp i Österike :) Uppdatering kommer!! 

lördag 28 maj 2016

Beskidy MTB Trophy, etapp 3

Det var ju tur att jag inte vurpade igår och bröt en arm som jag emellanåt önskade ;) Dagens etapp kändes mycket bättre... kändes faktiskt riktigt bra!! Undrar bara om jag körde för hårt... återstår att se imorgon :)

Om vi tar det från början... vaknade inatt av att det spöregnade om vi säger så... det är inte speciellt torrt i skogen sedan innan. Dom hade även lovat regn under dagen etapp men det slapp vi istället var det strålande sol och varmt. Jag var duktig på att dricka redan från start, fick i mig mer än dubbelt så mycket jämfört med igår. Under första milen kände jag på benen... var lite orolig att det skulle bli som igår men det kunde jag släppa i den första riktiga stigningen då jag kunde trampa på ordentligt... så skönt!! Jag låg på andra plats i min kategori från start... vid första vattendepån ser jag tjejen som ligger efter mig precis när jag ska köra därifrån. Tänkte att nu får jag nog gasa på lite och se vad jag går för... hon slog mig igår så ni kan först min oro. Körde på riktigt bra uppför, hittade mitt eget driv och bara matade på älskar den känslan. Nerför gick det bättre idag men jag är absolut inte nöjd... men övning ger färdighet! Etappen avslutades med en ordentlig stigning och jag var nöjd och glad att kunna rulla över mållinjen på en 2a plats efter 69 km och 2500 höjdmeter :)


Totalt ligger jag nu på en 2a plats... hoppas jag kan hålla den positionen imorgon också då det är dax för sista etappen. Hoppas benen är på G då också... Wish me luck :)