Långloppscupen

Långloppscupen
Vinst på Ränneslättsturen

onsdag 16 augusti 2017

Händelserik helg :)

Ja det kan man lugnt säga... det var en del aktivitet i helgen! Först på i schemat i lördags stod Musettes 6h tävling på regnbågsbanan och efter det skulle jag dra vidare till Danmark för att köra min första SRAMliga tävling! Tänkte på förhand att det kunde bli lite styvt för kroppen för jag vet att jag inte återhämtar mig så snabbt än.

Om vi börjar med Musettes 6h tävling, man kunde både köra solo och lag med 2-3 pers. Jag körde lag med Jessica och Hanna :) Vi var tyvärr enda damlaget men vi fightades med herrarna så gott vi kunde!! Dock hann jag knappt ut på första varvet innan jag gjorde en ordentlig vurpa... man bör reka banan innan man ger sig på A-spåren ;) Min nya fina POC-hjälm fick sig en bula. Jaja på cykeln igen med ett något stukat självförtroende... På mitt andra varv hade det börjar regna och banan blev hal och ganska svårkörd tog det lite lugnare för att hålla mig på hjulen detta varvet. På mitt tredje och sista varv hade regnet upphört och banan var åter i fint skick. Regnbågsbanan bjuder verkligen på det mesta, branta backar både uppför och nerför, fina tighta bankade svängar och en del hopp och dropp :) Stor eloge till grabbarna som lägger ner mycket tid och jobb på banan! Dock svek jag laget efter min tredje runda för att bege mig till Danmark. Hanna och Jessica körde superstarkt hela vägen in i mål, grymma tjejer :) Verkligen ett bra initiativ och arrangemang av Musette! Hoppas på fler sådana.

Jag åkte till Danmark med Warren och Malin. Hilda och Albert var också med, helt underbara ungar dom två :) Vi kom fram till Silkeborg tidig kväll och jag och Warren begav oss till banan för att reka inför söndagens race... Vilken chock vi fick när vi kom dit. Det var längesen jag sett så lerig banan om någonsin!!! Jag kunde ju inte äns ta mig fram på platten på vissa ställen. Kändes som man var av och gick med cykeln mer än man cyklade... När vi cyklade där ifrån var det med blandade känslor, frågan var skulle den hinna torka upp något. Det fanns ett par A-linjer med sten och rötter som jag inte ens testade för de var så leriga och svårcyklade men visst det är ju lika för alla.

En del rötter ;) 

Vaknade upp på söndagen och det var sol och blå himmel... underbart :) Blev en härlig långfrukost innan vi begav oss till tävlingsområdet. Nervositeten hade börjat komma... benen kändes lite slitna efter gårdagen race och kroppen lite öm efter vurpan! Tänkte att benen nog skulle komma igång så småningom... Banan såg förvånansvärt fin ut, den hade torkat upp ganska bra! Vi var ca 20 damer i Elite, jag kände igen många av namnen. Det var duktiga tjejer på startlistan med tanke på att det var ett UCI klassat lopp och dessutom en C1a vilket ger bra UCI-poäng. Warren startade innan mig och körde superstarkt och tog hem segern och totalledningen i cupen!!

Jag värmde upp, borde nog gjort det lite mer ordentligt för att fått igång benen lite bättre. Starten gick och startloopen gick på grusväg som brantade till ordentligt mot slutet innan vi gick in på stig och i den sista knycken stumnade benen till ordentligt jag fick till och med lite krampkänning. Fältet spräcktes upp ordentligt. Trots att banan hade torkat upp en hel del var den fortfarande ganska tungtrampad och benen fick inte mycket vila. Så fort man hade satt ner foten i leran så var det svårt att klicka i pedalen för all leran som fastnade under skon. Lyckades i alla fall fixa den ena A-linjen men körde B-linjen på det andra stället. Man tappade väldigt mycket tid på välja  B-spåret men med gårdagens vurpa var det inte läge för fler äventyr! Både kroppen och knoppen strejkade lite under loppet men jag tog mig i mål och det var det viktigaste! Jag kände att kroppen inte var van vid det tunga underlaget men förhoppningsvis blev det en riktig genomkörare för benen!

Doktorns recept!! ;) 

Jag slutade på en 13e plats och jag fick definitivt mersmak... Gillar verkligen det här med XCO fast jag inte är med och krigar om några pallplatser :) Så nu har jag anmält mig till Västgötacupen nästa helg som går i Göteborgstrakten. Race både lördag och söndag. Så jag håller tummarna att benen hinner vakna till liv till dess :) Rapport kommer!!

onsdag 2 augusti 2017

X-cup #5 Mölleröd


Så var det dax för X-cup på Möllerödsbanan i Hässleholm. Hade läst innan att det skulle vara många förändringar på banan. Vilket jag på förhand tyckte var lite synd för jag gillade verkligen den gamla... Men det fick jag äta upp, banan var ännu bättre nu. Riktigt kul :)

Var på plats tidigt pga att Alex kör start 1 och startar lite mer än en timme innan mig. Snabbade mig ut på ett träningsvarv på banan och fick sällskap av Jerker. Vi var båda mycket imponerade av den nya banan! Fint flow men man fick jobba hela tiden... upp ner hit och dit. Hur kul som helst :) Men det hade varit bra att varit på plats innan och tränat på banan för det fanns mycket att vinna på bra linjeval. Tyvärr var vi inte så många tjejer idag men jag skulle dock få bra motstånd av Nellie i vilket fall!!


Foto: Terecia Johansson :)

Jag fick en bra start och gick in på stig som första dam med Nellie tätt inpå... Pulsen rusade som den brukar göra och jag undrar alltid hur länge det ska hålla... Fick ett bra flyt på banan och fick ca 10 sek per varv på Nellie. Det var aldrig tillräckligt mycket för att jag skulle kunna slappna av för en sekund. Ut på sista varvet hade jag nog ca 30 sek marginal. Fick hela tiden tider av Alex som stod och tittade och det gör verkligen skillnad! Började bli riktigt trött och slirig på sista varvet och fick kämpa mycket för att hålla ihop det... Och till sist kom misstaget, satt pedalen i en sten inne på en smal stig och fick en fin liten flygtur men var snabbt på fötter igen. Tänkte direkt att nu kommer Nellie vilken sekund som helst och kör om men jag klarade mig och rullade över mållinjen som första dam :) Trött och nöjd!! Det här med korta race är nog min grej detta året i alla fall.


Foto: Terecia Johansson 

Foto: Terecia Johansson

Nu är siktet inställt på SRAM-liga som går den 13 aug i Silkeborg. Det kommer att bli tufft, brukar vara både tufft motstånd och tuffa banor och tävlingen är UCI klassade. Spännande!! 

onsdag 26 juli 2017

XCO SM 2017 i Värnamo!

Jag har våndats lite inför detta loppet... Skulle jag orka, skulle kroppen palla 5 varv på den banan för den är tuff!! Jag gillar verkligen banan den har det mesta... hopp, dropp, berms och pumptracks. Det fanns lite spännande förändringar på banan jämfört med i fjor. Jag hade varit upp och tränat på banan vid två tillfälle innan det var dax. I år tog jag till och med det stora hoppet :) Det var det enda A-spåret som jag inte körde i fjor. Jag känner att jag har utvecklats mycket på den tekniska delen med min nya cykel... små hjul och heldämpat "is da shit" ;)

Träning på banan! Foto: Terecia :)

Jag var på plats i Värnamo redan på ons, jag skulle köra först på lör. Det som var kul i år var att hela teamet skulle köra antingen XCE, XCO eller både och. På tors var det dax för XCE, Amanda, Jessica och Malin körde riktigt bra och det var kul att titta på, snabbt och intensivt! Nästa år ska jag nog också testa på XCE. På fre var det dax för XCO veteranklasserna, så då var det dax för Helen som gjorde ett strålande lopp och körde hem en silverpeng :) På lör morgon körde Amanda XCO.

Innan start! Foto: Caroline :)

Så var det äntligen dax för mitt och Malins race som startade kl 13 på lör. Jag kände mig lite nervös innan... Jag brukar inte vara så nervös av mig men när det vankas mästerskap så händer det något i kroppen. Jag var dessutom lite orolig att bli varvad av Rissveds, vilket innebär att man blir avplockad från banan vid varvning. Jaja... åter till loppet. Värmde upp, kändes okej. Stod och småpratade med Malin innan uppropet. Ställde mig på startlinjen... då började pulsen stiga ordentligt!! Startskottet gick och benen blev rejält stumma på startloopen. In på stig... typ sist! Vid första A-linjen passerade jag den första... låg nu på Malins hjul! Kroppen bara skrek... stopp stopp detta går inte... kollade pulsen... 185... 186... jaja vi ser hur länge det håller!! Fick syn på någon någon en bit framför... fick något annat att fokusera på, SKÖNT!!

Fullt fokus :) Foto:? 

Kom ifatt körde om... blev omkörd igen och höll på så ett par gånger, tror det var på andra varvet. Sedan växte luckan... Var dock fortfarande orolig för att bli varvad, fick tider av pappa och Caroline vid varvning och det verkade som jag skulle klara det men var inte helt säker om kroppen bara skulle få för sig att strejka! Alla som hejade längs banan gav också en massa energi :) Men kroppen levererade finfint, hade en snittpuls på 181 slag/min i 1 tim och 40 min så jag har absolut inget att klaga på. Jag fixade alla A-linjer galant och det stärker självförtroendet! Nu behövs det bara lite mer tid att bygga upp grunden ordentligt igen och bli stark men det tar sin lilla tid när man har ett 5 mån långt avbrott från cyklingen. Rullade i mål på en 6e plats nöjd och glad :) Fick då tyvärr beskedet att Malin kraschat på ett av hoppen och hade fått åka ambulans till sjukhuset, så tråkigt! Jag vet att jag tänkte under tävlingen att jag tyckte det var konstigt att jag inte såg henne någonstans... hon borde varit mig i hasorna om inte framför mig! Det var hennes knä som var värst skadat och jag hoppas verkligen hon är tillbaka på banan snart igen!! Krya på dig Malin 💕

Teamisar :) Foto: Caroline!

Wihoo jag kan flyga ;) Foto: Linus Holmgren

Jobbigt ;) Foto: Caroline.

Det har verkligen varit ett par supertrevliga dagar i Värnamo! Mina föräldrar har också varit där hela tiden och jag har bott i deras husbil. Vi har kollat mycket cykel alla dagar. Många från Skåne som har kört och dessutom kört riktigt bra!! Nu till helgen är det dax för X-cup i Hässleholm, rapport kommer!


lördag 8 juli 2017

Sugen på race...

Idag var det dax för X-cup i Hässleholm. Men så blev det inte! Började få känningar i halsen igår natt när jag jobbade och hoppades att det skulle ge med sig. Drog på mig en förkylning med hosta efter Beskidy så de första dagarna på semestern i Slovenien blev vilodagar. Har varit ganska sliten efter Beskidy och nu i efterhand med facit i handen kan jag ju erkänna att köra etapplopp i Polen bara ett par månader efter rehab är ingen bra idè. Kroppen var inte förberedd på den hårda prövningen. Jag är dock sugen på revansch så är redan anmäld till nästa års upplaga av Beskidy MTB Trophy :)




Jag fick i alla fall ett par fina cykelturer i Slovenien och försökte lyssna på kroppen och ge den vad den behövde. Tog då beslutet att jag ska lägga långlopp på hyllan ett tag framöver... sliter för mycket på kroppen för tillfället. Utan istället kommer fokus att ligga på XCO... Närmaste utmaningen är SM i Värnamo. Vet dock inte om det är rimligt men känner att jag vill ge det en chans. Har försökt strukturera upp träningen de senaste veckorna inför SM med lite hjälp av Warren (vår team manger). Känner att jag måste ha tävlingar/mål för att kunna träna på och känna motivation för att träna på hårt. Idag är det 2 veckor kvar till SM så "wish me luck" Kommer ju att ställas mot Jenny Rissveds och många andra duktiga tjejer :) Återkommer med rapport...


Isostar sponsor till teamet :)

I år har jag bara en cykel till både träning och tävling pga att jag inte visste hur säsongen skulle se ut... Så då är det verkligen guld värt att ha Stan`s som sponsor så jag har ett par fina träningshjul att träna på!!

Stan`s notubes ZRT crest!!

Nu hoppas jag på snabbt tillfrisknade till imorgon för då är det tänkt att jag ska åka upp till Värnamo med Terecia och träna på SM-banan... Hoppas, hoppas!!

onsdag 21 juni 2017

Beskidy MTB Trophy 2017, DNF!!

Så var det äntligen dax att bege sig till Polen för Beskidy MTB Trophy, ett tufft etapplopp på 4 dagar. Jag har velat en del om jag ens skulle kunna köra i år men bestämde mig i sista stund att åka. Min tanke var mer att det skulle bli ett tufft träningsläger än en tävling och så helt enkelt se om jag skulle fixa det vilket inte var helt självklart men en förhoppning! Jag vet ju att loppet är tufft när man är i form så tanken var att ta en dag i taget...

Vi (jag och Alex) kom ner på plats dagen innan tävlingen drog igång. Plockade ut cyklarna och rullade bort till race office och hämtade nummerlapparna. Träffade några kända ansikte från föregående år vilket var kul :) En annan kul grej detta året var att vi var många svenskar på plats och många av dessa var kända ansikten från Skåne och de flesta av oss bodde på samma hotell, så det blev många trevliga samtal under våra middagar.


Innan start! Hade fin support av teamkompisen Helen.

Första etappen var 59 km lång och ca 2400 höjdmeter... jag visste att det var en tuff etapp med många branta stigningar. Planen var att gå ut lugnt och metodiskt. Vädret var soligt och fint så det var bara att njuta :) Jag var så spänd på hur det skulle kännas att köra en heldämpad cykel på denna banan och jag kan ju säga att jag blev ju inte besviken på min TREK! Bara älskar de små hjulen med bred fälgbanan och de sköna gunget från bakdämpningen. Jag var även väldigt nöjd med min eagelkassett. Precis som jag trodde blev det en tuff dag i sadeln men det kändes ändå okej, inga vurpor och torra och fina spår. Kände verkligen att min teknik hade förbättras sedan tidigare år. Etappen tog ca 4,5 tim.


Etapp 1

Etapp 2, 80 km och 2750 höjdmeter... kände mig lite trött på morgonen vilket inte är helt ovanligt dag 2 men tänkte att det ger sig nog när jag väl kommit igång! Det förutspådda regnet hade dragit in och temperaturen hade sjunkit. Jaja inte mycket att göra åt det mer än att klä på sig lite mer... Precis när vi skulle rulla ner till starten så blev det uppehåll :) Stod i startfållan och kollade på profilkartan och tänkte... gick jag ut lugnt igår så bör jag nog gå ut lugnare idag. Starten gick och vi rullade på, kände redan i startbacken att det inte fanns mycket i kroppen idag... försökte slå bort tanken och fokusera på någon roligare :) Det började regna igen och vissa partier blev snabbt lite sliriga. 


Starten etapp 2

Efter ca halva etappen kom vi ut på en grusväg och det började rulla snabbt utför... skönt för jag var trött... vägen svängde och jag körde om en cyklist på insidan... och i svängen möter jag en bil... hann tänka ett par sekunder var jag skulle ta vägen men det fanns inte så många alternativ. Låste bromsarna och bilen tvärnitade men en krock gick inte att förhindra... som tur var hade vi hunnit sänka farten båda två men ja hamnade ändå på motorhuven med en smäll... klara mig väldigt bra med tanke på hur det kunde ha slutat. Styret hade fått sig en törn... Bilisten försäkrade att allt var okej innan han körde vidare, han var väldigt chockad... tror han hade missat att det var cykeltävling men det var absolut inte hans fel. Grusvägen var smal och det fanns inte plats för en bil och två cyklister i bredd. Lite chockad stod jag och fixade styret och funderade på hur jag verkligen mådde. Tog beslutet att cykla vidare... efter ca 20 min sjönk allt in och benen blev som gelehallon och jag kände mig som bambi på hal is i den tuffa terrängen men skam den som ger sig ;) Till råga på allt kom det in ett ordentligt åskoväder när jag var på den sista toppen. Tog mig i mål på 6 tim och 20 min... Då hade kroppen börjat stela till ordentligt och jag var ordentligt nedkyld av det kalla regnet. Ingen bra dag i sadeln!!

Etapp 3, DNS. Med en kropp som inte håller måttet för ett tufft etapplopp och en krock till råga på allt så fanns det inte så mycket att fundera över. Det hade inte varit en helt realistisk tanke att ens tro att jag skulle fixa detta med den träning jag hade efter operationen. Jag ville mycket men det räckte inte... krocken gjorde också att jag hade dragit på mig en del låsningar i nacken och ryggen och var väldigt stel vilket absolut inte heller var att föredra i denna terrängen. Etapp 2 och 3 tillbringade jag med Helen och Isabell längs med banan och hejade på Alex och de andra som fortfarande var "in action" :) Kul att se det från den sidan också men jag föredrar ju att sitta på cykeln!! 


Alex innan målgång på etapp 4 :) Skitig men glad!! Grymt kört. 

Nu ska jag försöka återhämta mig på bästa sätt. Hem och jobba ett par dagar innan den riktiga semestern nr 2 drar igång m en vecka i Slovenien :) Som tur var har jag ett inbokat besök hos sjukgymnasten så han kan fixa till min rygg innan jag åker. Så hoppas jag så klart på en revans nästa år i Polen!!!

Med tanke på att cykelcity har gått i konkurs kommer vissa förändringar att ske med teamet så som namnbyte och lite annat men vi kommer att fortsätta som ett team. Mer info kommer!!

På återseende!!

söndag 4 juni 2017

X-cup #3 Vallåsen

Så var det dax att åka till Hallandsåsen och köra tredje loppet i X-cup på Vallåsen bike park! Häftigt ställe det där... Antingen klättrar man eller så kör man DH :) Det var med en aning oro i kroppen när vi satt i bilen på vägen dit. Ville gärna att kroppen skulle kännas piggare än helgen innan i Falun...

Vi kom upp ganska tidigt för Alex startar i i startgrupp 1 så jag hade gott om tid att förbereda mig innan min start... Stod och kollade lite på första starten och det gick riktigt bra för Alex, kul :) Jag värmde upp lite i området och försökte rensa huvudet från alla tankar... lättare sagt än gjort ;) Ställde mig vid starten och hade dagens strategi klar och tydlig... gör ditt eget lopp och häng inte på alla andras tempo!

Foto: Lucas Axelsson

Starten gick, trampade på och benen svarade ganska bra till att börja med... ca 500 m in i backen så stelnade dom till och jag växlade ner och försökte intala mig att inte stressa på, gick ganska bra. När jag väl hade klättrat dom 140 hm till toppen kände jag mig ganska slirig och då ska man helt plötsligt köra teknisk DH... lite svårt att fokusera!

Foto: Lucas Axelsson

Foto: Lucas Axelsson

Synd för det är en rolig bana... men igår var den inte så kul. Var verkligen sugen på att få testa min heldämpade cykel i denna terrängen men den fick inte riktigt visa sin fulla potential med en kass cyklist ;) Körde 3 varv sen var det dax att sätta skorna för dagen! Hade hunnit ut på ett 4e varv men det var det inte värt... finns inte jättestora marginaler för misstag på den utförskörningen för då kan det lätt gå illa! Det är bara så trist när kroppen känns som den gör för tillfället... vet inte riktigt vad jag ska göra... den är bara matt och orkeslös!! Finns en del att fundera på inför Beskidy om 1½ vecka. Hade egentligen tänkt köra Lida Loop till helgen men det är ingen idé att dränera kroppen mer! Nästa rapport kommer från Beskidy och då hoppas jag att jag är på G igen :) På återseende!!

Foto: Lucas Axelsson

tisdag 30 maj 2017

Långa Lugnet... vilken pärs!!

Så var det dax för långa resor genom landet igen... Denna gången var det Falun och långa lugnet som var målet! Alex och jag hade en mysig resa upp och hittade en fin liten chokladeria på "vägen" :)

Foto: Alex Lapajne :)

Foto: Alex Lapajne

Var lite nervös innan start. Och vad hände egentligen... Kom till startbacken och sen var loppet kört!! Kände på förhand att det skulle bli tufft att köra ett långlopp men blev lite snopen när kraften tog slut innan jag ens hade kommit över första knycken... startbacken var i och för sig tuff men jag tyckte att jag slog av i tid och malde mig upp men benen var rejält stumma och andningen väldigt ansträngd. tappat väldigt många placeringar.


Foto: Eva Önnemar mtbfoto.se
Foto: Eva Önnemar mtbfoto.se

Försökte trampa på och komma in i en bra känsla vilket tog ca 15-20 km, då tyckte jag att det kändes lite bättre. Började skymta personer framför mig och hornen växte ut :) Fokuserad bara på att komma närmare... borde höjt blicken för att kolla banmarkeringen men fokus låg bara på att komma ifatt. Helt plötsligt kommer vi in på en ganska stening och brant utförslöpa och jag tänkte "undra hur många av herrarna som kommer att punka här"... lite längre fram delade stigen på sig och där fanns ingen banmarkering. Vi hade cyklat fel och det var inte lite heller. Det var så stenigt och brant att det inte gick att cykla uppför så vi fick nästan traska hela vägen tillbaka. Felkörningen tog ca 7 min enl strava och det hade jag verkligen inte råd med den här dag. Omotiverad fortsatte jag att trampa... kom ifatt Ulrika som hade problem med sin cykel så stannade och hjälpte henne, vad spelar ett par minuter hit eller dit för roll när loppet redan är kört. 


Foto: Eva Önnemar mtbfoto.se
Foto: Eva Önnemar mtbfoto.se

Jaja... rullade vidare, tankarna om att bryta snurrade i huvudet men aldrig riktigt på allvar, jag menar kör man till Falun för att köra race så ska det mycket till för att bryta. Det får helt enkelt bli ett ordentligt träningspass! Ca 10 km innan mål så känner jag att det känns lite konstigt i bakdelen av cykeln och ungefär när den tanken kommer får jag ett genomslag på bakhjulet... nej nej nej inte punktering också...  pyspunka... trött orkar inte tänka riktigt... pumpar kör 2 km, pumpar kör 2 km och så håller det på in i mål!! Med lite mer energi hade det nog lönat sig att sätta i en slang :) Underbar banprofil och fina single track men idag har jag inte kunnat njuta av det överhuvudtaget... jag har bara slitit nog ett av det jobbigaste lopp jag har kört både mentalt och fysiskt! Nu är det bara att träna vidare och hoppas på en bättre känsla nästa helg då det är dax för X-cup på Vallåsen!!