Långloppscupen

Långloppscupen
Vinst på Ränneslättsturen

lördag 8 april 2017

Rehab, nytt team och lite cykling :)

Oj vad tiden springer... Nu har det gått ca 5 månader sedan jag blev opererad och jag har äntligen fått börja cykla LVG ute! Verkligen underbart och lagom till att våren hälsa på med sol och värme :)

Först månaderna var det bara rehabträning dagligen som gällde, fick cykla lite som uppvärmning och för att få igång cirkulationen i höften... så vi pratar inga watt! Tur det har varit lite underhållning på tv i vinter!

Vinterstudion :) 

Efter att jag träffade min läkare i mitten av Feb så kunde jag äntligen köra på lite på monarken... det fanns i och för sig inte mycket power i dom benen ;) Men så skönt att få svettas och ta ut sig... har verkligen saknat det! Endorfiner skojar man inte bort!! Körde min första LVG runda för 2 veckor sedan, njöt av varje sekund fast jag blev väldigt trött. Så det är vad min träning består av nu LVG, monark och så kör jag ca 3 pass rehab i veckan. Förhoppningsvis får jag börja rulla lite lätt i skogen i början av Maj får höra vad läkaren säger på läkarsamtal nästa vecka. Men det går framåt...


Snygg eller vad??
Har ju suttit på monarken och suktat efter att få lufta min nya vapendragare för säsongen, en TREK Top Fuel 9,9 Race. Alltså heldämpat och 27,5" hjul och eagel... ska verkligen bli spännande! Sedan är det ju också så att det är nytt team för i år vilket också är spännande och kul... Ni kan läsa lite mer om teamet här Cykelcity women`s racing team Bara tjejer :)

Så nu har ni fått en lite status uppdatering :) Vi hörs och ses i spåren snart... förhoppningsvis!!


onsdag 28 december 2016

År 2016

En liten sammanfattning av säsongen!!

Totalt sett så är jag supernöjd med säsongen. Körde 7 av loppen i långloppscupen och stod på pallen i 6 av dem, varav 1 vinst :) Det enda som gnager lite är SM i långlopp i Ånnaboda då kroppen gav upp efter ca en mil... Det känns helt okej att vara missnöjd med ett lopp om det inte var så att det just var ett SM!! Fick dock dra ner på tävlandet i slutet av säsongen för att kroppen skulle hålla ihop för de sista viktiga tävlingarna som återstod. Körde även en del XCO lopp under säsongen, varav SM var ett av de tuffaste utmaningarna som jag känner att jag klarade riktigt bra :) Under semestern körde jag 2 etapplopp, ett i Polen, Beskidy MTB Tropy. Där jag slutade på en andraplats totalt :) Sedan ett i Österrike, Bike Four Peaks. Där hade jag inget med toppenstriden att göra.


I år har jag kört på en BMC teamelit 01 storlek XS, första cykeln som riktigt passat mig i storlek. Den har verkligen hjälpt mig att utveckla min teknik. Softtailen har även varit till stor hjälp under långloppen och etapploppen. Har även haft stor glädje av mina superlätta och styva Stans Valor kolfiberhjul. Alla teamets sponsorer har varit med och stöttat och underlättat säsongen, stort tack till er.


Jag tror även att flytten från stan till Genarp har gynnat min cykling enormt mycket. Att bo granne med skogen har sina fördelar, speciellt för tekniken och den har jag utvecklat mycket det gångna året :) Vilket även har lät till bättre självförtroende och mod på cykeln!

Foto: Daniel Östvall. X-cup Orup, Höör.

I somras blev det bestämt att jag skulle opereras i höften, för att försöka förbättra min rörlighet samt att försöka bli av med de värsta smärtorna. Jag har haft problem med min höft i många år, det hela började redan i 20-års åldern med begynnande artros. Ja, jag vet att man brukar vara lite äldre när man drar på sig den åkomman... men i mitt fall är det pga ärftlighet. Jag opererades i början av November, operationen blev väldigt lyckad. Dock betyder det att nästa års tävlingssäsong är ganska oviss, ev kommer jag att kunna tävla i slutet av säsongen om innan så är det bara bonus :) Kommer förhoppningsvis att vara tillbaka på cykeln för träning i vår/sommar. Rehabträning är nu min nya träningsform för ett tag framöver. Jag ser detta som en investering i framtiden och det kommer många säsonger framöver. Samtidigt känns det lite vemodigt men tror även att det kommer att ge cyklingen mycket så är taggad att komma tillbaka så fort som möjligt!


Nästa år är det nytt team på gång... mer info kommer nästa år :) Ses 2017!!!

tisdag 27 september 2016

Västgötaloppet, långloppscupen #9 Finalen!!

Så var det dax för det sista loppet i långloppscupen för i år... Västgötaloppet i Ulricehamn. Det är väl även sista tävlingen för min del denna säsongen. Arrangörerna har jobbat mycket på banan inför årets lopp och det utlovades mycket mer stig... förra året var ett riktigt grusvägsrally men dock en hel del höjdmeter. I år är banan 78 km och innehåller 1100-1200 höjdmeter. Jag kom upp dagen innan pga att vi damer startade kl 10.15 med egen damstart... verkligen kul :) Tycker det är superbra när arrangörerna ger oss damer möjlighet att köra vårt eget lopp även om det innebär mycket solokörning.

Koppen har ju inte varit riktigt på topp den senaste tiden och jag har verkligen försökt att göra det bäst av det för att kunna prestera så bra som möjligt ända in i slutet av säsongen... Jag värmde upp ordentligt innan starten med tanke på att den börjar med en lång backe... Det var en liten damskara som radade upp sig i startfållan innan starten. Var ganska förvånad att det var så mycket folk på plats för att titta :) Kände mig ganska avslappnad inför starten... Visste att jag skulle behöva slå Jennie Stenerhag om jag ens skulle ha chans att vinna totalen och den chansen var ju rätt liten men allt kan hända...

foto: Linus Eriksson

Starten gick... vi började klättra, jag la mig i ett rimligt tempo, vet att höften gärna börjar krångla om jag trycker på för mycket uppför. Ungefär i mitten av backen släpper jag en lucka till Jennie... inte värt att bränna sig så här tidigt.


foto: Henrik Öijer

Efter ca 5-6 km börjar dom släppa bakifrån och resten av loppet blir en solokörning... skymtar Jennie framför mig vid något tillfälle men får tidrapporteringar att lucka bara växer och växer... har lite sämre koll bak men har inte sett någon och fick en tidrapportering ganska tidigt i loppet ät de var ca 1 min bakom... Ser verkligen till att disponera loppet efter vad kroppen går för. Arrangörerna har verkligen gjort ett helt underbart arbete med banan som är både kuperad och har många fina stigpartier... Underhållande körning från start till mål!! Många hejarrop längs banan som piggar upp :) Går i mål som 2a ca 6 min efter Jennie, hon kör verkligen i en liga för sig!! Det innebär att jag även slutar som 2a i totalen i långloppscupen :)


foto: Alex Lapajne

Jag har verkligen haft en superbra säsong :) Mina BMC-cyklar har funkat ypperligt!! Vill tacka alla våra sponsorer för en fin support under säsongen. Tyvärr kommer vårt team att läggas ner till nästa år pga att en av våra stora sponsorer kommer att avsluta sin verksamhet men vi i teamet har haft ett fantastiskt år och kommer att kunna se tillbaka på året med glädje :)  Nu väntar lite välbehövlig vila och senare i höst en operation av höften. Mina förhoppningar är att vara tillbaka någon gång nästa säsong men rehab-träningen får gå i första hand... Uppdatering kommer!!

tisdag 13 september 2016

SM i långlopp... som blev ett fiasko!

Så var det dax för SM i långlopp... och det var med blandade känslor!! Jag gillar ju långlopp och Bergslagsloppet i Ånnabåda innehöll ca 1100 höjdmeter på ca 76 km vilket brukar passa mig bra. Nu vet jag ju att kroppen inte levererar på samma nivå som innan på säsongen... höft och rygg haverera lite för jämnan. Sedan har jag även ett tufft lopp i benen från föregående helg då jag körde Bockstensturen. Jag har i och för sig haft ett stort fokus på långloppscupen i år men det är klart att man vill leverera på ett SM men det krockade lite i år. vi tar det från början...

Vi kom till Örebro i lördagskväll, sov på hotell för att sedan bege oss till Ånnaboda efter frukost. vi damer hade fått en egen damstart 45 min innan herrarna vilket är riktigt KUL :) Tyvärr var det väldigt få anmälda, 8 st i Delit, 3 i D40 och endast 2 st som kom till start i D30... Lite tråkigt att fler inte tar chansen att köra när vi får egen start!! Värmde upp lite innan och det kändes okej... det var ett starkt startfält men allt kan hända under ett lopp. Loppet startade med en ordentlig startbacke på 2 km och jag tänkte på förhand att här kommer jag ganska snabbt att känna hur kroppen funkar...  Starten gick Åsa och Jenny satte av i ett ordentligt tempo och det var ingen av oss andra som riktigt var sugen på att ens testa att försöka gå med... jag la mig på Nellies hjul och vi tuggade oss upp i ganska behagligt tempo vilket kändes bra. Jag, Nellie och Angelika kom över krönet tillsammans...




Första flacka partiet vi kom ut på efter backen kände jag direkt att det började krampa runt höften och ryggslutet... försökte förtränga det och köra på men redan efter ca en mil så kände jag att kraften ner i benen bara försvann och jag fick släppa klungan. Jag hoppades på att det skulle släppa efter ett tag så jag kunde trampa på ordentligt igen men så blev tyvärr inte fallet... utan istället blev det bara värre och värre efter alla backarna. Fick dock trevligt sällskap stora delarna av loppet av Karin som vann D40 och Erika som vann D30... Rullade över mållinjen besviken och ganska trött på att ha en kropp som havererar lite då och då, vilket gör att man lätt tappar lusten!! Men men... nu får jag bara hem och försöka återhämta mig och få ordning på kroppen så gott det går till avslutningen i långloppscupen om två veckor. Ett stort GRATTIS till alla grymma CKX:are som tog många fina placeringar på SM!!



lördag 10 september 2016

Bockstensture, långloppscupen #8

Har inte tävlat på 3 veckor så det var med lite nervositet jag satt i bilen på väg upp till Varberg för att köra Bockstensturen. Efter senaste loppet i cupen så kände jag att det var dax att ta en liten paus i tävlandet och försöka rehabträna min höft lite och vända på den nedåtgående trenden inför slutklämmen på säsongen.

När vi väl var på plats plockade ur cyklarna från bilen och rullade bort till startområdet där mina föräldrar hade sin husbil, mamma hade varit snäll och hämtat ut våra startnummer så det behövde vi inte tänka på.det blåste ganska kraftigt och jag visste att vi skulle få medvind ut till skogen för att sedan få motvind på vägen tillbaka... det är väl ca 10 km körning i det öppna ut till skogen. Skönt att det inte regnade i alla fall som ifjor, för då var det en riktigt lerfest i 100 km!! Hade en känsla av att det skulle gå galet snabbt att ut så det var bara att försöka hänga på så gott det går... Vi hade inte fått någon egen damstart i detta loppet, lite synd för det är så kul :)

Starten gick och ja... det gick undan. Jag kände att jag nog gick lite för hårt men tänkte att jag tar en chansning och hoppas att håller hela vägen. Jennie försvinner iväg med klungan före, jag och Angelica låg tillsammans hela vägen ut till skogen. Efter ca en timmes körning gjorde Angelica ett ryck precis innan ett singel track avsnitt som jag inte var riktigt med på... och benen var lite sliriga efter den lite för hård öppningen. Försökte köra på och tänkte att jag tar henne på slutet :) Mittenpartiet av loppet kände jag dock att jag tappar lite tryck och var lite trött samtidigt börjar det regna... underlaget blir blött och lerigt. Höften börjar strejka lite men det funkar ändå ganska hyfsat... krigar på bäst jag kunde. När det var ca 2-3 mil kvar säger en tjej vid spåret att tjejen som ligger före inte är så långt fram vilket ger mig lite extra energi, precis vad jag behövde!




Sista milen in till mål är det ordentlig motvind och kantvind... kommer ifatt ett gäng herrar som lägger sig på mitt hjul... dom är inte alls intresserade av att hjälpa till att dra så det var bara till att trampa på. Väl inne i lä igen så drar dom ifrån mig... hmmm!!!! Jaja... det är därför jag gillar damstarter :) Rullar över mållinjen som tredje dam, glad att det är över och ganska nöjd med min prestation! Hade gärna velat knipa andraplatsen med tanke på poängen till totalen. jag leder fortfarande men det är inte med många poäng så det finns inga marginaler till sista loppet!!




Nu är siktet inställt på långlopps SM i Örebro till helgen... Wish me luck!!  


måndag 8 augusti 2016

Finnmarksturen, långloppscupen #7

Åkte upp till Ludvika i lördags för att köra Finnmarksturen på söndagen... väl upp i Ludvika så ser vi att det är festival. Nere på gatan utanför vårt hotellfönster står ett tält där det spelas livemusik, jättetrevligt om man inte ska upp tidigt och cykla dagen efter ;) Vaknade på söndagsmorgon och kände mig trött och energilös var inte alls sugen på att köra lopp... vilken tur att jag gjorde det i alla fall :) Min höft har bråkat en del på sistone och jag har fått äta en del smärtstillande för att stå ut... Så jag var inte så säker på formen heller!!

Värmde upp ganska lätt... kändes ganska okej. Visste att de skulle komma en del backar i loppet så då skulle kroppen få bekänna färg på riktigt. Vi damer i tävlingsklass hade fått egen damstart, 30 min innan resten av fältet skulle släppas. Jag gillar verkligen egen damstart och 30 min är riktigt bra så stort tack till arrangörerna. Starten gick... blev ganska skapligt tempo men ingen som riktigt var sugen och gå upp och dra på ordentligt förrän i första backen då triggades tempot upp och fältet sprack upp.


Starten :)

Jag tappade tyvärr täten redan då... dom var fyra stycken som gick iväg och vi var ett par som försökte täppa den men den gick aldrig. Vi i andraklunga såg att kvartetten framför oss började spricka upp och ganska snabbt hade vi hämtat in två av åkarna... så helt plötsligt var vi fem stycken i den jagande gruppen och vi fightades om en tredjeplats. Helt plötsligt började hornen växa och motivationen  komma krypande. Vi fick med jämna mellanrum tidrapporteringar om hur långt vi hade upp till tätduon men även hur det såg ut bakom oss, tack för det Ulf, otroligt skön info att få under loppets gång. Är inte bortskämd med det i vanliga fall men det underlättar verkligen :) Vår grupp sprack upp och mot slutet var vi tre, jag, Nellie och Ivanda. Jag tror att vi alla var lite osäkra på var vi hade varandra vilket bara ökade spänningen i loppet. Sista halvan av loppet består av fem backar... där den femte och sista nog är värst. Vi gick in i den backen tillsammans men det var jag och Nellie som gick över samtidigt, vet inte riktigt var Ivanda släppte... Då var vi två kvar... Inte så ofta jag har varit i denna situationen att köra om en pallplats och samtidigt ta taktiska beslut inför en kommande spurt och dessutom vet jag att Nellie är superstark... Ni kan tro att hjärncellerna fick jobba på högvarv och alla som har kört ett långlopp vet ju hur mycket energi man sparar till dom, hjärncellerna alltså ;) Nellie gjorde ett försök att bli kvitt mig ca 2 km innan mål men jag lyckades bita mig fast... Var inte riktigt beredd på den stöten... Kommer inte riktigt ihåg var jag gick om men helt plötsligt låg jag först på väg in mot stadion där målgången var, usch vad dumt detta blev då tänkte jag... alla vet ju att det är bäst att ligga på hjul om man ska vinna en spurt... tänkte att jag får prova att dra ganska tidigt så kanske Nellie inte riktigt hinner vara med på noterna, så precis när vi svänger ner på upploppet så sticker jag, känner att hon är med mig hela vägen men hon kommer inte riktigt om så jag kniper tredjeplatsen! Jäkligt skön känsla men samtidigt lite tråkigt när det är en klubbkamrat... men vi krigade på jäkligt bra båda två och jag drog det längsta strået den här gången :) Min BMC teamelit 01 fungerade utmärkt och softtalien fick verkligen jobba på stigpartierna. Stan`s Valorhjul rullade riktigt snabbt på de lättåkta grusvägarna.     



Spurten :)

Pallen ;)

Nu återstår det två deltävlingar i långloppscupen och med helgens poäng går jag upp i ledning i totalen... men den är långt ifrån säker men det är kul så länge det varar ;) Nu ska jag försöka hitta ny energi och kurera min höft på bästa sätt inför nästa långlopp som är Bockstensturen om ett par veckor. På återseende!!

onsdag 27 juli 2016

Engelbrektsturen, långloppscupen #6

Så begav vi oss till Norberg för att köra Engelbrektsturen som är 6e deltävlingen i långloppscupen. Det är ett snabbåkt lopp med hög snitthastighet och det skulle bli soligt och varmt. Så spåren var snustorra. Helen skulle vara där men inte köra så hon var snäll och langade till mig :) Vi i damerelit hade fått egen damstart, 10 min innan resten av fältet skulle släppas. Jag gillar verkligen det, dock är nog 10 min lite lite...


Förväntansfull inför start


Egen damstart :)

Det var ett starkt startfält i damelit klassen, nog det tuffaste denna säsongen. Har känt mig lite trött och matt de senaste veckorna och formen har dalat lite smått men tyckte ändå att det skulle bli kul att köra. Starten gick och det blev lite avvaktande körning... det är det som är kul med egna damstarter... ingen vill riktigt ligga och dra i ett rasande tempo och inga herrar som sköter farthållningen utan damerna kör sitt eget race och positionerar sig till att börja med i alla fall. Så jag hängde med ganska bra i början... sen när vi kom in mot bakarna så kände jag direkt att kroppen inte riktigt ville leverera. Vi var nog ca 7 st som fått en liten lucka ner mot resten av fältet, låg och slirade lite i svansen och fick kämpa för att täppa till luckor som skapades... Efter ca 20 km kom första elitherrarna ifatt, dom var två stycken. Det var på bred grusväg så dom hade inget problem att passera. Det jag inte var beredd på var att damerna skulle haka på... f-n tänkte jag detta kommer jag inte orka men trampade på och lyckades bita i sista hjulet på tåget... men när vi gick in på stig tappade jag dom, jag var helt enkelt för trött. Hinner nog bara köra 1 km när jag ser stora delar av damklungan stå stilla lite längre fram och hör sedan någon ligga nedför en bro i ett dike brevid stigen, hon klagar sig över fruktansvärda smärtor och jag känner direkt att det inte är läge att cykla vidare utan hoppar av och går ner till henne... hon säger att hon har ont i sin nacke och axel jag försöker lägger hennes huvud så rakt som möjligt och håller alla mina tummar för att det inte är någon fraktur...motorcrossföraren kommer till platsen och säger att vi bör cykla iväg och att hon tar över till ambulansen kommer... jag kommer iväg sist från platsen och precis då kommer tjejerna som låg bakom ifatt. Efter en stund kommer hela herrfältet ifatt och det blir omkörningar till höger och vänster. Det är nackdelen när vi bara startar 5-10 min före. Ser Åsa framför mig ca 50 m men orkar inte tappa till luckan. Har Jessica och Ivanda på hjul... Känner mig verkligen trött och slirig... Efter ca halva loppet är vi ifatt Åsa men bara för en kort stund men orkar inte hålla hjul...


Kul med damstart!

Tycker det är konstigt att Alex inte kommer ifatt och börjar fundera på vad som kan ha hänt. Blir lite orolig för det har varit många olyckor längs banan... hoppades att det bara berode på en punktering!! Vi cyklar om en tjej på sista milen... det var jag och två tjejer till som skulle göra upp om 5e-7e till plats... visste att jag inte hade några större reserver till en spurt men skulle försöka så gott jag kunde. spurten kom och det slutade med en 6e plats!! Direkt efter målgång ser jag Alex och han hade vurpat och slagit upp knäet ordentligt... så vi satte oss direkt i bilen och körde till akuten, där blev han röntgad, sydd och fick en stelkrampsspruta. Tråkigt för han låg topp-3 när det hände :( Tur vi hinner få lite återhämtning inför nästa långlopp som är om två veckor. Jag bestämde mig under loppet att jag ska ta en liten paus nu och försöka vända trenden... för idag var det inget kul!! På återseende :)