Långloppscupen

Långloppscupen
Vinst på Ränneslättsturen

måndag 31 december 2018

Hur blev då 2018??



Ja... inte riktigt som jag hade tänkt mig!! Började året i Thailand och det var ju riktigt najs :) Det fanns riktigt mycket fin cykling där. Speciellt deras långa fina DH-slingor!! Kom hem med en massa bra mil i benen och tänkte att det skulle sätta fin prägel på säsongen.

Thailand 💕

I slutet av februari åkte jag till Spanien för att köra Andalusia Bike Race, starkt startfält med 30 damer, tävlingen är UCI-klassad så det var ett fint och proffsigt arrangemang. Regnade dock galet mycket till och med så mycket att de ställde in en hel etapp. Tyckte ändå det gick hyfsat... slutade på en 14e plats totalt men hade inte riktigt den goa känslan i kroppen som jag hade önskat.

Andalusia Bike Race 

Kände mig ganska trött och sliten hela våren och även när säsongen drog igång på riktigt... kroppen svarade dåligt och jag kände mig ganska frustrerad. Första loppet i långloppscupen, Billingeracet fick jag bryta... Kom knappt upp för startbacken!! Långa Lugnet i Falun tog jag mig igenom med nöd och näppe... Lida Loop i Stockholm vill jag inte ens tänka på men tog mig i mål! Efter det var det egentligen dax för Beskidy MTB Trophy men bestämde mig för att köra... fanns inte en chans att jag skulle klara en etapp på Beskidy när jag knappt tog mig igenom ett långlopp hemma. Dock ett tungt beslut!!

Tänkte att det kanske var dax att komma underfull med vad som felade med mig... det kunde inte bara vara att jag var trött och lite sliten av nattjobb. Tog lite prover vilket visade på lågt Hb och järnbrist och ja, det var ju precis dom symtomen jag hade! Ibland är det bara svårt att se... men nu visste jag ju vad det var i alla fall :)  Blodbrist och järnbrist är inte helt ovanligt bland kvinnliga konditionsidrottare. Började käka järntabletter så det sprutade ur öronen... Började känna mig lite piggare och genast kom hoppet om att kunna köra Sudety MTB Challenge i Polen i mitten av Juli. Som med facit i hand kanske var lite för tidigt men men...

Sudety MTB Challange

Ytterligare ett jättefint etapplopp i Polen med samma arrangör som Beskidy MTB Trophy. Första gången jag körde det i år och jag kommer definitivt att köra det fler gånger! Kanske lite väl tuffa DH segment på sina ställen men annars superbra! Jag hade det ganska kämpigt, var inte alls tillräckligt bra form inför loppet men tog mig igenom! Tyvärr var vi  inte så många tjejer :( Hade dock en fight med tjejen som kom trea så den striden gick jag segrande ur i alla fall och slutade tvåa totalt.

När jag kom hem kände jag mig ganska sliten men ville ändå testa att köra XCM-SM i Motala som gick helgen efter... Hade på känn att de inte skulle gå men man vet ju aldrig ;)

XCM-SM i Motala 

Blev ytterligare en tung historia, tog mig i mål och kände mig ganska dränerad och tömd på motivation... Jag är en person som älskar att tävla och det är det som gör att jag kan motivera mig att träna hårt men när det inte hjälper vad gör man då... Jag avbokade alla mina inplanerade tävlingar som jag hade den närmaste tiden och försökte att att hitta glädjen med att cykla... försökte packa ner tävlingsdjävulen i en låda för ett tag... inte så lätt!!! Fick till ett par veckors lugn cykling i skogen, som balsam för själen!


Genarp

Jag har körde några tävlingar nu under hösten och känner att jag är på rätt köl igen! Har gjort en stor förändring inför nästa år genom att byta jobb och kommer därför att en bart jobba dagtid mån-fre! Vilket jag tror och hoppas kan ge mig lite bättre struktur och återhämtning i vardagen :)

Med teamet har vi anordnat 2 teknikdagar för tjejer, en i Skrylle och en i Genarp vilket har gett mycket inspiration och glädje :) Så kommer verkligen att sakna dessa grymma tjejer nästa år, som tur är det nära vänner så så lätt blir de inte av med mig ;)

Singletrack Sisters teknikdag :) 

Nu ska jag bara bli frisk från en lite dryg förkylning som jag drog på mig efter jul!


Gott Nytt År!!

Ser framemot 2019 och alla nya äventyr :) 

tisdag 30 oktober 2018

Vad händer då... 2019??

Jo, jag har fått äran att köra med dessa grymma tjejer !!




Jag ser fram emot nästa års säsong och hoppas att formen kommer att bli lika bra som känslan för då blir det grymt :) Vi är två tjejer som ansluter teamet 2019, jag och Elna Dahlstrand! Vi får även en sportchef, Caroline Israelsson! Det ska bli superkul att för första gången testa Scotts grymma cyklar. Det blir även en hel del andra häftiga samarbeten och sponsorer som kommer att avslöjas längre fram :) Ser fram emot att fortsatt jobba för fler tjejer till sporten och för lika villkor på tävlingsarenan. Jag gör även vissa förändringar på jobbfronten då jag byter jobb och kommer att jobba på Arytmi-lab, dagtid mån-fre... Det är första gången jag jobbar dag och jag hoppas att det ska tillföra lite bättre rutiner och möjligheter till träning och tävling!! 


2019... Bring It On !!

onsdag 24 oktober 2018

Teknikdag och nya planer inför 2019!

I helgen hade teamet teknikdag för tjejer som gav mycket inspiration!! Jag är så imponerad över allas mod och utveckling under dagen 😊 Grymma tjejer!!! På fm körde vi teknikträning på byggda och anordnade hinder t.ex. stenkistor, trappor, dropp och svängteknik för att på em sticka ut i skogen och träna på mer naturliga hinder. För mer info, bilder och inspiration se vår FB sida!

Teknikdag m teamet. 

Jag har haft en ganska jobbig säsong då kroppen inte riktigt har velat samarbeta med mig men då har jag haft stort stöd från mina fina teamisar i Singletrack Sisters. Så det är med lite vemod jag lämnar teamet inför säsong 2019 för ny äventyr! Jag hoppas att vi kan få många fina cykelturer tillsammans ändå 💕 Det har varit väldigt inspirerande att få vara med och arrangera teknikdagar och andra event som teamet anordnat och jag tycker verkligen att Singletrack Sisters jobbar för en superviktig sak... att få fler tjejer till sporten 😃 Utöver det är det ett gäng grymma tjejer som har en stor plats i mitt hjärta 😙 Jag tar även med mig en massa fina minnen som vi haft tillsammans 😀 Hoppas ni alla får en fin säsong 2019!!! Tackar även Musette och alla sponsorer för ett fint samarbete!

H12 2018

Vad som händer nästa säsong kommer jag att berätta lite mer om längre fram! Nu ser jag fram emot Gribben Gravel till helgen, ett CX/MTB-lopp. Jag kommer att köra på CX, återkommer med rapport 😃



onsdag 17 oktober 2018

Hösten har visat sig från sin bästa sida :)

Hmm... det var ett tag sedan jag skrev något här i bloggen! Har egentligen inte haft något att skriva så därför har det dragit ut på tiden men nu börjar det gå på rätt håll igen 😍 Saker och ting börjar falla på plats om motivationen börjar komma tillbaka på riktigt!!

Vad har jag då hittat på den sista tiden... Det har blivit ett par riktigt roliga lopp och en massa fina turer i skogen. Jag har försökt samla massa energi och bara njuta av cyklingen nu i höst och jag tycker faktiskt att jag har lyckats ganska bra 😀 Hösten visar sig ju verkligen från sin bästa sida just nu och det är riktigt najs att cykla i kortkort när det är mitten av oktober!!

Underbara färger i skogen nu!

I början av september körde jag GirlsOnTrails i Danmark, vilket var ett riktigt kul arrangemang för bara tjejer! Tror vi var en 60-70 tjejer i varierande ålder!! Enkel bana som passade alla men son blev utmanade när tempot skruvades upp. Vi var många från Sverige som åkte över vilket också var kul 😊 Men usch vad jobbigt det är att ligga i röda zonen när man inte gjort det på ett tag 😝



Blev en fin prispall också ;)


Helgen efter var det dax för X-cup på regnbågsbanan i Malmö! En tuff bana men många svängar och en del höjdmeter. Fick en ganska bra start men blev mycket "broms och gas" utmed banan och benen fick sig en rejäl omgång... Det hjälpte inte heller direkt att Jessica låg som en igel på mitt bakhjul under större delarna av loppet 😓 Längesen jag tog ut mig så mycket men jag rullade i alla fall över mållinjen först av oss 😉 

Foto: Jonas Engdahl

Hård kamp!!

Tävlingssuget började infinna sig fast jag inte var i form! I slutet av september körde jag x-cup i Orup, sista deltävlingen i cupen. Helt underbar bana med blandad terräng. Galet jobbigt men även galet kul 😍 Men känner att dessa timmesrace har varit alldeles tillräckliga... för att inte bränna alldeles för mycket på energin och motivationen. 

Nu i oktober har jag inte hunnit med mer än ett lopp och det var x-cup Småland som körde sitt sista race i Isaberg och det ville jag inte missa. Isaberg är ju ett helt fantastisk område för oss cykelnördar. Det blev även en väldig trevlig utflykt tillsammans med Alex och Jessica. Vi körde delar av gamla SM-banan och en del nytt som jag inte kört innan... ett riktigt tufft race med 500 höjdmeter på 15 km 😵

Foto: Miriam Stilling

Foto: Miriam Stilling

Nu till helgen är det dax för teamets teknikdag för tjejer vilket ska bli superkul. Denna gången ska vi hålla till i skogarna kring Genarp!! Har även en del annat på gång men det tar vi lite längre fram 😀 På återseende inom det närmaste!

torsdag 9 augusti 2018

När motivationen till sist tryter!!

Början av säsongen var en ganska tung historia men när jag väl fick reda varför kroppen var som en urvriden disktrasa så var det lättare att blicka framåt... Mina blod och järnvärde var på väg uppåt och jag kände att det fanns tid att kunna avsluta säsongen på ett bra sätt och få en go känsla med mig in i vinterträningen. Men tyvärr känner jag mig fortfarande ganska dränerad och orkeslös på cykeln och nu är det snart mitten av augusti :(

Jag åkte ner och körde ett etapplopp i Polen, Sudety MTB challange. Ett lopp på 6 etapper, förstod på förhand att det skulle bli tufft men ville inte missa ytterligare ett etapplopp i år. Det var ett riktigt kul och utmanande lopp. Nog ett att de etapplopp med mest och svårast teknisk terräng som jag har kört hittills och det har ju faktiskt blivit ett par nu :) Tyvärr var vi väldigt få startande i min klass, 5 till att börja med och 4 som avslutade hela etapploppet. Vinnaren Sonja Lonney, heltidscyklist, fanns det inte så mycket att göra åt!! Jag var dock ifatt och om henne de två sista etapperna men det varade inte så länge ;) Slutade på en 2a plats totalt, fem 2 platser och en 3e plats. Kroppen svarade någorlunda bra (så bra jag kunde förvänt mig), kände dock att återhämtningen inte riktigt fanns där så sista etappen var riktigt tung!

Underbar terräng.

2a plats i totalen!

Kom hem från Polen en vecka innan XCM SM skulle gå i Motala... försökte återhämta mig på bästa sätt och åkte dit med en tanke att det kanske skulle gå ;) Hade känt mig ganska stum i benen och det kändes inte mycket bättre på uppvärmningen! Ställde mig i startfållan,  det var verkligen ett starkt startfällt i årets SM vilket är riktigt kul. Starten gick, kom iväg bra och benen kändes starka... till vi kom till första backen efter ca 5 km... där dog dom, fick släppa klungan och ta mig upp i egen takt. Jagade ifatt gruppen igen men sen kom nästa backe och det var kört... jag kom aldrig ifatt igen utan kroppen kändes bara mer och mer håglös!! Jag var så sugen på att bryta men samtidigt hatar jag att bryta lopp så tog mig i mål. Placering behöver vi inte ens prata om!! 

Foto: Cykelkanalen.se

Foto: Cykelkanalen.se
Jag är en person som älskar att tävla och det är tävlingarna som driver mig till att träna... men när tävlingarna dränerar en på energi för att de är tunga och kroppen inte svarar då börjar man undra vad man håller på med och det är väl lite där jag är nu... Motivationen börjar tryta! Hade jag fått ett par lopp som kändes bra eller i allafall okej så tror jag lågan hade tänts igen men nu är det lite tungt. Har lagt kommande tävlingar på hyllan men min tanke är att köra Alliansloppet MTB i Trollhättan i slutet av aug, mycket pga de satsar på oss tjejer och det tycker jag är motiverande nog :)  Nu ska jag jobba på att hitta cykelglädjen igen!!



fredag 6 juli 2018

Ränneslättsturen LLC #4, en dammig historia!!

Så var det dax för Ränneslättsturen i Eksjö. En av mina favoriter i långloppscupen... kan kanske ha att göra med att jag har vunnit den två gånger ;) Men i år var jag ganska säker på att jag inte skulle vinna utan målet var att ta mig runt med en hyfsad känsla i kroppen. Jag har inte märkt någon större skillnad sedan jag började äta järntabletter men det brukar ta ett tag innan värdena stiger.

Så här såg det ut 2016 :) 

Vi tjejer hade jobbat för att få egen damstart men det kunde inte arrangeras i år, tyvärr!! Hoppas att det blir förändring till nästa år! Värmde upp och körde några igångdrag för att känna på kroppen... kändes okej fast pulsen stack snabbt. Det var fint väder och det var snustorrt på banan. Så det skulle bli en dammig historia... 

Foto: Cykelkanalen.se

Starten gick och som vanligt i masterstart blir det trångt och hetsigt, alla vill fram!!! När vi väl kom in på grusväg blev det helt kaos man såg knappt cyklisten framför sig för allt damm. Tappade många placeringar där pga att jag fegade ur. Jaja mitt mål var ju att ta mig runt men det är svårt när tävlingsdjävulen väl har vaknat ;) Efter ca 15 km kom vi till en skarp grusvägssväng där jag hittade Erika sittandes i diket... Hon hade gått omkull ordentligt i kurvan så jag stannade och kollade så allt var okej med henne! Som tur var det mest skrapsår men det är inte skönt att lägga sig på grus i den hastigheten som man kom i där... Krya på dig Erika <3

Foto: Cykelkanalen.se

Kändes lite lättare att cykla än de senaste rejsen, kan bero på att nu visste jag vad som var felet och kunde slå av lite när kroppen sa ifrån. Ju längre in i loppet desto bättre kändes det... kände också att kroppen återhämtade sig lite fortare än tidigare. På Lida loop tog det ca 10-15 min att återhämta mig när jag hade cyklat lite för hårt ett tag.  Tog mig i mål... bland dom sista men börjar vänja mig vid det nu!! Det positiva var att jag i alla fall hade kul :)

Nu ska jag försöka ladda inför Sudety MTB Challenge, ett etapplopp i Polen som startar den 22/7. Hade tänkt köra X-cup i Hässleholm nu till helgen men har just nu nackspärr delux och tror inte jag kommer vara cyklingsduglig till söndag :(   

onsdag 13 juni 2018

Lida Loop LLC #3. Misär delux.

Har inte varit i så bra form den senaste tiden... Trodde mycket av problemen kom från min rygg och efter att ha varit hos min sjukgymnast i torsdags och fått en välbehövlig behandling så såg jag fram emot helgens race i Stockholm. Förväntade mig kanske inte att jag skulle vara i toppform men att kroppen skulle kännas bra igen. För det var stor skillnad efter besöket... Stack ut och testade ett varv på Risenslingan på fredagen och rörligheten var mycket bättre och det kändes som benen svarade bättre... dock stumnade benen fortfarande ganska snabbt men det skulle säkert bli bättre.

Åkte upp till Stockholm på lördag em med Peter och Alex. Det var ett par år sedan jag körde Lida Loop för de senaste åren har det krockat med Beskidy. Kommer dock ihåg att andra loopen var tuffa och tekniska. Vi var relativt stort startfält i elitklassen så det var kul, vi skulle även få egen damstart (trodde jag) vilket jag gillar, visade sig sen att vi startade med ungdomarna men för min del funkade det ganska okej. Vädret skulle vara soligt och fint med en temp upp mot 30 grader... så det skulle verkligen sätta sin prägel på racet och med tanke på att jag inte är den bästa på att dricka under racen så är det inte de optimala för min del. Måste verkligen jobba på det!!! Som tur var hade Caroline lovat att langa flaskor till mig, hon är en pärla <3

I startfållan, lyckligt ovetande!!

Väl på plats på söndagen så tyckte jag ändå att det kändes helt okej... värmde upp och benen svarade väl sådär men jag la inget större fokus på det då. Försökte se till att få i mig tillräckligt med dricka och hålla mig i skuggan så gott det gick. Gick in i startfållan ca 15 min innan start och stod och snackade lite med de andra tjejerna!! Kollade mot startbacken... tänkte att den är kort och brant men det är snabbt över och sen kan jag försöka hitta ett bra hjul att gå på. Backar har ju verkligen inte varit min starka sida den senaste tiden. Startskottet gick och jag kom iväg hyfsat men väl över krönet stumnade benen... va f*n... la i en lätt växel och försökte öka kadensen för att trampa ur benen lite mjölksyra... Alla bara swishade förbi fanns inte en chans att att haka på :( Försökte tänka att det fanns gott om tid kvar att komma igång och ändå göra ett okej lopp. Men det blev bara jobbigare och jobbigare... så fort jag gick på lite för hårt fick jag sota för det i 10-15 min efteråt.

Foto: Hans Schönning, happyride.se

Dock kände ryggen mycket bättre än i Falun så de tekniska partierna gick mycket bättre. Tog mig i mål vet knappt hur, vill inte ens veta på vilken plats. Helt matt rullade jag ner till bilen och undrade om det verkligen var värt allt slit när det känns som det känns. Värmen gjorde ju inte det hela bättre och att jag hade druckit som en kratta hjälpte nog inte heller! Hade många funderingar under bilfärden hem... ja man hinner vända ut och in på det mesta på vägen hem från Stockholm ;) Totalen i långloppscupen är ganska körd efter helgens lopp så vi får se vad som händer framöver. Ränneslättsturen i Eksjö som går om 3 veckor vill jag ju gärna köra men vi får se...

Foto: Cykelkanalen.se

Har nu i veckan varit och tagit lite prover för att se om det är något som inte stämmer med kroppen och där fick jag mitt svar... Lågt blodvärde och järnbrist, ingen bra kombo med uthållighetsträning men det förklara mycket. Jag har haft dessa problemen en gång tidigare men det var ett tag sedan och då kändes inte kroppen så urlakad som den gör nu men värde är sämre nu än då. Med facit i hand så är det ganska uppenbart vad som felar men eftersom det kommer smygande så är det ändå ganska svårt att sätta fingret på det fast man är sjuksköterska ;) Nu vet jag i alla fall vad det är och kan jobba utifrån det... Det känns skönt!! Hoppas att jag känner mig bättre till Ränneslättsturen!!