Långloppscupen

Långloppscupen
Vinst på Ränneslättsturen

måndag 31 december 2018

Hur blev då 2018??



Ja... inte riktigt som jag hade tänkt mig!! Började året i Thailand och det var ju riktigt najs :) Det fanns riktigt mycket fin cykling där. Speciellt deras långa fina DH-slingor!! Kom hem med en massa bra mil i benen och tänkte att det skulle sätta fin prägel på säsongen.

Thailand 💕

I slutet av februari åkte jag till Spanien för att köra Andalusia Bike Race, starkt startfält med 30 damer, tävlingen är UCI-klassad så det var ett fint och proffsigt arrangemang. Regnade dock galet mycket till och med så mycket att de ställde in en hel etapp. Tyckte ändå det gick hyfsat... slutade på en 14e plats totalt men hade inte riktigt den goa känslan i kroppen som jag hade önskat.

Andalusia Bike Race 

Kände mig ganska trött och sliten hela våren och även när säsongen drog igång på riktigt... kroppen svarade dåligt och jag kände mig ganska frustrerad. Första loppet i långloppscupen, Billingeracet fick jag bryta... Kom knappt upp för startbacken!! Långa Lugnet i Falun tog jag mig igenom med nöd och näppe... Lida Loop i Stockholm vill jag inte ens tänka på men tog mig i mål! Efter det var det egentligen dax för Beskidy MTB Trophy men bestämde mig för att köra... fanns inte en chans att jag skulle klara en etapp på Beskidy när jag knappt tog mig igenom ett långlopp hemma. Dock ett tungt beslut!!

Tänkte att det kanske var dax att komma underfull med vad som felade med mig... det kunde inte bara vara att jag var trött och lite sliten av nattjobb. Tog lite prover vilket visade på lågt Hb och järnbrist och ja, det var ju precis dom symtomen jag hade! Ibland är det bara svårt att se... men nu visste jag ju vad det var i alla fall :)  Blodbrist och järnbrist är inte helt ovanligt bland kvinnliga konditionsidrottare. Började käka järntabletter så det sprutade ur öronen... Började känna mig lite piggare och genast kom hoppet om att kunna köra Sudety MTB Challenge i Polen i mitten av Juli. Som med facit i hand kanske var lite för tidigt men men...

Sudety MTB Challange

Ytterligare ett jättefint etapplopp i Polen med samma arrangör som Beskidy MTB Trophy. Första gången jag körde det i år och jag kommer definitivt att köra det fler gånger! Kanske lite väl tuffa DH segment på sina ställen men annars superbra! Jag hade det ganska kämpigt, var inte alls tillräckligt bra form inför loppet men tog mig igenom! Tyvärr var vi  inte så många tjejer :( Hade dock en fight med tjejen som kom trea så den striden gick jag segrande ur i alla fall och slutade tvåa totalt.

När jag kom hem kände jag mig ganska sliten men ville ändå testa att köra XCM-SM i Motala som gick helgen efter... Hade på känn att de inte skulle gå men man vet ju aldrig ;)

XCM-SM i Motala 

Blev ytterligare en tung historia, tog mig i mål och kände mig ganska dränerad och tömd på motivation... Jag är en person som älskar att tävla och det är det som gör att jag kan motivera mig att träna hårt men när det inte hjälper vad gör man då... Jag avbokade alla mina inplanerade tävlingar som jag hade den närmaste tiden och försökte att att hitta glädjen med att cykla... försökte packa ner tävlingsdjävulen i en låda för ett tag... inte så lätt!!! Fick till ett par veckors lugn cykling i skogen, som balsam för själen!


Genarp

Jag har körde några tävlingar nu under hösten och känner att jag är på rätt köl igen! Har gjort en stor förändring inför nästa år genom att byta jobb och kommer därför att en bart jobba dagtid mån-fre! Vilket jag tror och hoppas kan ge mig lite bättre struktur och återhämtning i vardagen :)

Med teamet har vi anordnat 2 teknikdagar för tjejer, en i Skrylle och en i Genarp vilket har gett mycket inspiration och glädje :) Så kommer verkligen att sakna dessa grymma tjejer nästa år, som tur är det nära vänner så så lätt blir de inte av med mig ;)

Singletrack Sisters teknikdag :) 

Nu ska jag bara bli frisk från en lite dryg förkylning som jag drog på mig efter jul!


Gott Nytt År!!

Ser framemot 2019 och alla nya äventyr :) 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar