Långloppscupen

Långloppscupen
Vinst på Ränneslättsturen

onsdag 21 juni 2017

Beskidy MTB Trophy 2017, DNF!!

Så var det äntligen dax att bege sig till Polen för Beskidy MTB Trophy, ett tufft etapplopp på 4 dagar. Jag har velat en del om jag ens skulle kunna köra i år men bestämde mig i sista stund att åka. Min tanke var mer att det skulle bli ett tufft träningsläger än en tävling och så helt enkelt se om jag skulle fixa det vilket inte var helt självklart men en förhoppning! Jag vet ju att loppet är tufft när man är i form så tanken var att ta en dag i taget...

Vi (jag och Alex) kom ner på plats dagen innan tävlingen drog igång. Plockade ut cyklarna och rullade bort till race office och hämtade nummerlapparna. Träffade några kända ansikte från föregående år vilket var kul :) En annan kul grej detta året var att vi var många svenskar på plats och många av dessa var kända ansikten från Skåne och de flesta av oss bodde på samma hotell, så det blev många trevliga samtal under våra middagar.


Innan start! Hade fin support av teamkompisen Helen.

Första etappen var 59 km lång och ca 2400 höjdmeter... jag visste att det var en tuff etapp med många branta stigningar. Planen var att gå ut lugnt och metodiskt. Vädret var soligt och fint så det var bara att njuta :) Jag var så spänd på hur det skulle kännas att köra en heldämpad cykel på denna banan och jag kan ju säga att jag blev ju inte besviken på min TREK! Bara älskar de små hjulen med bred fälgbanan och de sköna gunget från bakdämpningen. Jag var även väldigt nöjd med min eagelkassett. Precis som jag trodde blev det en tuff dag i sadeln men det kändes ändå okej, inga vurpor och torra och fina spår. Kände verkligen att min teknik hade förbättras sedan tidigare år. Etappen tog ca 4,5 tim.


Etapp 1

Etapp 2, 80 km och 2750 höjdmeter... kände mig lite trött på morgonen vilket inte är helt ovanligt dag 2 men tänkte att det ger sig nog när jag väl kommit igång! Det förutspådda regnet hade dragit in och temperaturen hade sjunkit. Jaja inte mycket att göra åt det mer än att klä på sig lite mer... Precis när vi skulle rulla ner till starten så blev det uppehåll :) Stod i startfållan och kollade på profilkartan och tänkte... gick jag ut lugnt igår så bör jag nog gå ut lugnare idag. Starten gick och vi rullade på, kände redan i startbacken att det inte fanns mycket i kroppen idag... försökte slå bort tanken och fokusera på någon roligare :) Det började regna igen och vissa partier blev snabbt lite sliriga. 


Starten etapp 2

Efter ca halva etappen kom vi ut på en grusväg och det började rulla snabbt utför... skönt för jag var trött... vägen svängde och jag körde om en cyklist på insidan... och i svängen möter jag en bil... hann tänka ett par sekunder var jag skulle ta vägen men det fanns inte så många alternativ. Låste bromsarna och bilen tvärnitade men en krock gick inte att förhindra... som tur var hade vi hunnit sänka farten båda två men ja hamnade ändå på motorhuven med en smäll... klara mig väldigt bra med tanke på hur det kunde ha slutat. Styret hade fått sig en törn... Bilisten försäkrade att allt var okej innan han körde vidare, han var väldigt chockad... tror han hade missat att det var cykeltävling men det var absolut inte hans fel. Grusvägen var smal och det fanns inte plats för en bil och två cyklister i bredd. Lite chockad stod jag och fixade styret och funderade på hur jag verkligen mådde. Tog beslutet att cykla vidare... efter ca 20 min sjönk allt in och benen blev som gelehallon och jag kände mig som bambi på hal is i den tuffa terrängen men skam den som ger sig ;) Till råga på allt kom det in ett ordentligt åskoväder när jag var på den sista toppen. Tog mig i mål på 6 tim och 20 min... Då hade kroppen börjat stela till ordentligt och jag var ordentligt nedkyld av det kalla regnet. Ingen bra dag i sadeln!!

Etapp 3, DNS. Med en kropp som inte håller måttet för ett tufft etapplopp och en krock till råga på allt så fanns det inte så mycket att fundera över. Det hade inte varit en helt realistisk tanke att ens tro att jag skulle fixa detta med den träning jag hade efter operationen. Jag ville mycket men det räckte inte... krocken gjorde också att jag hade dragit på mig en del låsningar i nacken och ryggen och var väldigt stel vilket absolut inte heller var att föredra i denna terrängen. Etapp 2 och 3 tillbringade jag med Helen och Isabell längs med banan och hejade på Alex och de andra som fortfarande var "in action" :) Kul att se det från den sidan också men jag föredrar ju att sitta på cykeln!! 


Alex innan målgång på etapp 4 :) Skitig men glad!! Grymt kört. 

Nu ska jag försöka återhämta mig på bästa sätt. Hem och jobba ett par dagar innan den riktiga semestern nr 2 drar igång m en vecka i Slovenien :) Som tur var har jag ett inbokat besök hos sjukgymnasten så han kan fixa till min rygg innan jag åker. Så hoppas jag så klart på en revans nästa år i Polen!!!

Med tanke på att cykelcity har gått i konkurs kommer vissa förändringar att ske med teamet så som namnbyte och lite annat men vi kommer att fortsätta som ett team. Mer info kommer!!

På återseende!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar