I helgen var det dax att köra Långa Lugnet i Falun, så med andra ord en bit att resa. Jag jobbade fredag kväll och lördag dag så kanske inte den optimala uppladdningen. Alex hämtade upp mig efter jobbet vid 14.30 och sen begav vi oss mot Falun. Såg fram emot att köra långa lugnet igen som är en jättefin tävling med en kul bana och utslagsgivande terräng och vi hade egen DAMSTART :) Vi skulle starta 30 min före herrarna! Tror vi var ca 40 damer anmälda totalt i de olika tävlingsklasserna. Jag har dock haft dålig tryck i benen ett tag nu och magen har strulat en del, fick avbryta min intervaller i veckan för att benen bara stumnade... försökte trycka undan den tanken och bara fokusera på här och nu. Det var ett starkt startfält i damelit...så det skulle bli tufft vilket som.
 |
| Foto: Caroline Israelsson |
Vaknade till strålande sol och ca 18 grader, skulle bli e varm dag. Som tur var skulle Caroline vara snäll och langa till mig :) Rullade ner till starten och började värma upp... Kändes okej men inte mer! Loppet var 62 km och 1000 höjdmeter. Visste att det gällde att vara med från start, eftersom vi inte var så många som när vi startar med herrarna, annars blev det lätt mycket solokörning.
 |
| Foto: Cykelkanalen.se |
Ställde mig i startfållan och småpratade lite med de andra tjejerna. Jag tycker verkligen det är skönt att jag inte är särskilt nervös innan loppen... Starten gick och jag kom iväg bra, typ som 3-4 dam, efter ca 300 m brantar startbacken på lite mer och där stumnade benen totalt... ner på lägsta växeln på EAGEL-kassetten... OMG detta kommer att bli tufft tänkte jag... jaja krigade på för allt jag hade. Tänkte att benen kommer säkert igång om en liten stund... försökte ligga på hög kadens och låg växel och trampa ur benen. Såg två klungor längre fram men det fanns inte en chans att jag skulle kunna köra ifatt dem som det kändes nu. Efter 16 km fick jag en tidangivelse att jag låg 2,5 min efter täten, ja det gick inte snabbt, försökte tänka positivt... det är alltid någon som droppar av och då tar jag dom. Kom in och varvade och körde ut på andra loopen som innehöll en hel del stökig single track och de var då jag förstod att jag aldrig skulle plocka några placeringar... var benen stumma innan så var de inget i jämförelse med hur de kändes efter loop två och ryggen var stel som en pinne :( Tog mig igenom loop tre med nöd och näppe... Rullade i mål på 10e plats i damelit!
 |
| Foto: Cykelkanalen.se |
 |
| Foto: Cykelkanalen.se |
 |
| Foto: Cykelkanalen.se |
Förstår nu i efterhand att mina stumma ben nog kommer från en låsning i ryggen. Har tid för behandling men det är först om 10 dagar. Därför har jag tagit beslutet att inte åka till Polen ikväll och köra Beskidy som börjar på torsdag. Väldigt tråkigt men med långa lugnet som referens så är det inte rimligt att tro att jag ska klara att köra Beskidy som för det första består av 4 etapper och för det andra är etapperna mellan 2500-3000 höjdmeter. Jag hade det tufft med 1000 på långa lugnet... Det blir inte heller så kul att ta sig ner för långa stökiga utförskörningar när man är stel som en pinne och helt slut pga alla långa klättringar. Det är mycket kvar av säsongen... Nu blir det istället återhämtning och lugna distanspass innan behandling för att sedan hoppas att det ska kännas bättre på Lida Loop om 2 veckor!! Ibland måste man bara lyssna på kroppen hur trist det än känns. Wish me luck :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar