Långloppscupen

Långloppscupen
Vinst på Ränneslättsturen

måndag 24 augusti 2015

Snapphaneturen

Igår gick Snapphaneturen i Hässleholm. Var och testade en del av banan i veckan och visste att att det skulle bli ett tufft och utmanande race. Snapphaneturen är känd för att vara stigrik och teknisk, i år hade de gjort om banan men den var fortfarande lika intensiv som innan. Men banan är helt underbar :) Frågan var väl lite om jag hade hunnit återhämta mig efter Vaude Trans Schwarzwald. Banan är ju väldigt teknisk och jag vet att jag har varit väldigt stel och haft dålig dynamik med cykeln sedan vurpan... så jag var lite orolig redan innan start.

Starten gick och jag kom iväg ganska bra... När första motlutet kom så stumnade jag till lite men så har det varit den senaste tiden och det brukar bli bättre. Precis efter startloopen gick Nellie förbi, försökte ta hennes hjul men tappade det ganska snabbt och i första långa backen  hade jag tappet upp till en minut på henne... tänkte då att det är ingen ide att stressa men det är svårt att låta bli ;) Första loopen är ganska stökig och redan vid 19 km ville inte min rygg vara med längre... Jag tog mig igen de 60 km och kom i mål trött, besviken, frustrerad och samtidigt lättad över att jag hade klarat hålla en 2:a plats. Dock 12 min efter Nellie så det var ingen strålande insats.




Men måste verkligen berömma Hässleholms CK för en otroligt fin bana. Absolut det bästa långloppet jag har kört i år :) Jag vet inte riktigt hur mina planer ser ut framöver... Jag ska ta och fundera vilka race jag ska köra, med tanke på att kroppen och formen sviker och det verkar inte som det funkar att tävla sig i form ;) Det jag vet är att jag ska köra Bockstensturen om 2 veckor i alla fall!




måndag 17 augusti 2015

Vaude Trans Schwarzwald 12 - 16 Augusti

Då var det dax att resa till Tyskland och köra Vaude Trans Scharzwald, det är ett etapplopp på 5 dagar med lite över 400 km och över 10 000 höjdmeter. Hade hoppats på att vara i lite bättre form. Skall försöka att se det lite mer som ett träningsläger men det vet jag ju att det inte är så lätt när nummerlappen kommer på och jag ställer mig på startlinjen :)

Etapp 1

Första etappen var 117 km enligt arrangörerna men enl. min garmin cyklade jag 121 km och 2400 höjdmeter.

Ingen kul upplevelse, nog det värsta lopp jag kört. Galet varmt!!! Solen sken från klarblå himmel, det är i och för sig trevligt men det var upp till 33 grader. Värmen tog på krafterna som inte fanns från början. När starten gick tänkte jag att jag ska ta det lugnt i början för att inte bränna ut mig med tanke på att det är fler etapper kvar. Men det gick ju sådär... kom i en klunga som körde väldigt ojämnt och ryckigt, så redan efter ett par mil släppte jag gruppen. Lättare att köra solo när kroppen inte funkar riktigt, försöka hitta sitt eget flow. För det var mycket slitsamt att försöka hänga med i någon annans tempo. Funderade även över hur smart det var att jag körde Finnmarksturen i Söndags. När jag korsade mållinjen kände jag mig mer död en levande... värmen hade verkligen golvat mig.

Slutade på en 16 plats av totalt 25 i damklassen på tiden 6.16, kan ju tillägga att Sabine Spitz vann :) Så det är bra motstånd om man säger så ;)




Etapp 2

Etapp 2 bjöd på 78 km och ca 2300 höjdmeter.

Kände mig ganska mör och dränerad från gårdagens lopp när jag vaknade på morgonen. Var lite orolig för de hade lovat lika varmt som gårdagen. Min tanke var att dagens "mission" blir att ta sig igenom etappen, får lägga tävlingen åt sidan. Etappen började med en stigning på 700 höjdmeter på 20 km så den var inte särskilt brant utan bara lång och seg, sådana backar som jag i vanliga fall gillar skarpt. Men kanske inte just idag, idag var det bara jobbigt och pulsen svarade inte så det var bara att hitta ett tempo som funkade och sedan mala på. Som tur var gick denna etappen mestadels inne i skogen och vi hade skugga stora delar av tiden... Det var så skönt. Jag var noga med att dricka ordentligt och få i mig energi. Höll mig till dagens "mission" och tog mig i mål.

Gick i mål på en 18:e plats av totalt 24 på tiden 4.50.




Etapp 3

Etappen bjöd på 86 km och 2400 höjdmeter.

Vaknade på morgonen och mådde faktiskt ganska bra :) Kände att det skulle bli kul att cykla... Det blir tydligen bättre och bättre dag för dag! Sen visade det sig att det inte gick så fort men jag tyckte det var kul idag. Pulsen svarade lite bättre och även benen. Vädermässigt så regnade det lite vilket var ganska skönt :) Dagens etapp var nog den som bjöd på mest single track hittills. Har varit ganska mycket "grusvägsrally" med en stor dos höjdmeter tidigare. Jag kör fortfarande ganska mycket solo, försöker hänga på klungor som drar förbi men har svårt för tempoväxlingarna.

Gick i mål på en 19:e plats av totalt 24 damer på tiden 4.36




Etapp 4

Bjöd på 75 km och 1850 höjdmeter.

Kände mig starkare i kroppen fast jag samtidigt började känna mig sliten, hur det nu går ihop. Etappen började med en brant stigning och benen bara skrek "vill inte mer nu" försökte hitta ett läge där det ändå kändes okej men inte gick i snigelfart... Efter ca 1,5 tim började benen vakna och jag kunde köra på ganska okej mot slutet. Det svala vädret fortsatte att hålla i sig men under dagens etapp slapp vi regn. Fortsatte att köra stora delar solo men fick ändå känslan av att jag kunde trycka på lite när tempot gick upp utan att stumna... Skön känsla :) Pulsade även upp ganska okej. Det är ju långt ifrån som på Beskidy i Polen men då var jag i en helt annan form än vad jag är i nuläget.

Slutade på en 18:e plats av 22 damer totalt, så två tjejer som avbrutit loppet sedan igår. Tiden blev 4.08.




Etapp 5

Sista etappen bjöd på 67 km och 1770 höjdmeter.

Trött och sliten när klockan ringde, påsar under ögonen. Det är kul att cykla, eller hur??!! Men när frukosten hade landat så började det kännas helt okej. Det såg ganska grått ut ute och det regnade, bestämde mig för att skippa "vätskeryggan" från USWE som för övrigt har varit helt suverän under veckan, för jag tänkte att jag skulle klara mig fint på en flaska + att jag skulle fylla på med vatten vid depåerna. Samtidigt var det sista dagen så det skulle inte vara så farligt om jag inte fick i mig tillräckligt med vätska. Fick en hyfsad start och gjorde nog min bästa etapp! Skönt att avsluta med flaggan i topp, i mina egna mått räknat då ;) Benen funkade fint. Etappen gick i princip bara uppför, den avslutades med 2 rejäla stigningar på 300 höjdmeter var samt en avslutande stigning på 100 höjdmeter in i mål under de sista 2 milen. Härlig avslutning på ett 5 dagars etapplopp :) Backarna på 300 höjdmeter gick väl ganska okej tyckte jag, det var den ena som var väldigt hal på mitten pga regnet så där fick jag gå lite (men det gjorde alla andra också). Men de sista 100 höjdmeterna in i mål var helt galen, då gjorde det ont!!! Men sen var det ju så skönt att passera mållinjen och veta att nu var det klart :)

Slutade på en 17:e plats av totalt 22 damer på tiden 3.54.




I totalen slutade jag på en 18:e plats av 22 damer, det blev 423 km och 10680 höjdmeter på tiden 23.47. Inget jag är särskilt nöjd med men efter alla omständigheter kunde jag inte prestera bättre. Det var även ett starkt startfält på damsidan med Sabine Spitz i spetsen som tog hem segern. Det har i alla fall blivit ett väldigt bra träningsläger som förhoppningsvis boostar min form inför den sista delen av säsongen. Det finns ett par stora tävlingar kvar som jag gärna vill prestera bra på som tex. Maraton-SM i September men även ett par lopp i långloppscupen.




Vaude Trans Schwarzwald har varit ett roligt etapplopp och bra organiserat i det stora hela. Jag hade önskat att det var mer single track på etapperna. Men det är alltid kul att testa nya lopp. måste erkänna att jag verkligen gillar etapplopp. Det är även kul att tävla i Europa, man träffar många intressanta och roliga människor. Så nästa år lär det förhoppningsvis bli fler, har redan börjat spana :)

söndag 9 augusti 2015

Långloppscupen #7 Finnmarksturen

Kände mig inte riktigt laddad när vi satt i bilen på väg upp till Ludvika. Kroppen är inte vad den borde. Jag har haft ont i ryggen som leder till huvudvärk och det har pågått i ett par veckor nu... och andningen funkar inte heller så humöret och cykelglädjen var inte på topp. Tänk att en vurpa kan ställa till det så. Men vi hade trevligt sällskap med på resan av Jessica.

På uppvärmningen kändes det okej och jag fick en bra start men sen när backarna kom så blev det trång i luftrören och efter ca en timmes körning började ryggen också att göra sig påmind. Tog mig i mål... otroligt besviken och lite sur och ledsen, så som det brukar vara när det inte har gått bra :( Svårt det där när kroppen inte "funkar" som den brukar. Jaja, ny tag, ser framemot massage hos Robban imorgon. Får se om han kan "fixa till" mig inför veckans etapplopp i Tyskland eller i alla fall göra det lite bättre. 

Om jag nu skall vara lite positiv också så var det riktigt fint väder under hela loppet och banan var i riktigt underhållande. Så fick verkligen användning för min fina nya glasögon från Rudy Projetct RYDON med fotokromatiska linser, verkligen superbra brillor :) 

Kommer rapport från Vaude Trans Schwartzwal i början av nästa vecka! Whis me luck :)

  

måndag 3 augusti 2015

X-cup # 5

I Söndags var vi i Hässleholm och körde deltävling 5 i X-cup. Jag hade varit där någon dag innan och testat banan... Så jag visste att det var en tuff och intensiv bana men samtidigt väldigt underhållande. Den var ca 6,5 km lång och vi skulle köra 60 min  + varvet. Solen sken och vi kunde inte önska oss bättre väder. Vi hade trevligt sällskap av Aron i bilen. Mamma och pappa dök upp för att supporta oss, alltid lika kul när dom är med :) Samtidigt var det skönt att det var så nära... Vi behövde inte flänga igenom halva Sverige för att ta oss till en tävling.


Vid varvning

Hur gick då racet... Tja, fick en ganska bra start men vid första lilla stigningen så kände jag att benen blev lite stumma och andningen inte funkade riktigt. Det brukar i och för sig ge med sig under loppet... men på dessa korta race har man inte riktigt den tiden. Väl inne på andra varvet så hör jag en röst bakom mig säga, tjena kompis... det var Helen som kört ifatt mig och vi fick en lite batalj som var riktigt kul. Men till sist lyckade jag köra ifrån henne :) Andningen blev bättre och jag fick ett ganska bra flyt i körningen. Är fortfarande stel i ryggen och har svårt att känna mig smidig och dynamisk på cykeln. Men körde 3 väldigt jämna varv och ingen vurpa :) Gick i mål som första dam och jag var supernöjd. Hoppas att formen är på väg tillbaka nu, hade en del smådippar under loppet men en snittpuls på 183 säger att den borde vara på väg :) 


Hade fint sällskap på sista varvet :)

Nästa helg är det Finnmarksturen i Ludvika och veckan efter det drar vi till Tyskland och kör Trans Schwartzwald som är ett etapplopp på fem dagar :)